Hans Dahlgren

Protein. Åkerböna, favaböna och bondböna, den proteinrika grödan har många namn.

På SLU:s område i Alnarp växer i år olika sorter av åkerböna i ett mindre försök. Inom några år kommer projektet vara utökat och man ska utvärdera hundratals olika sorter från olika delar av världen.

I en tid då alternativ till kött och importerat växtprotein efterfrågas allt mer tror både forskare och marknad att åkerbönan kan bli en viktig gröda.

– I dag odlas åkerbönan på endast 2-3 procent av vår odlingsbara areal. Vi tror att man kan utöka det väsentligt, säger Åsa Grimberg, projektkoordinator på SLU.

Åkerbönan har länge odlats i Sverige, främst för foder. Om åkerbönan ekonomiskt ska kunna konkurrera med billigt importerat sojafoder tror Åsa Grimberg att grödan även måste hitta in på köksbord och restauranger i större utsträckning.

– Där får lantbrukaren ett ökat ekonomiskt mervärde i grödan, och kan välja att sälja till humankonsumtion när man har en fin kvalitet.

I projektet deltar även Lantmännen, Kalmar Ölands Trädgårdsprodukter och Lyckeby. Projektet finansieras av SLU Grogrund, som är ett kompetenscentrum för att sporra förädlingen av grödor för livsmedelsproduktion.

Forskning. På forskningssidan ska SLU under Åsa Grimbergs ledning utveckla ett verktyg för att underlätta förädlingen.

Åkerbönan är på andra ställen i världen ganska vanligt som livsmedel och kallas även favaböna. Även i Sverige har den odlats för livsmedel under namnet bondböna. Eftersom ett av huvudmålen med projektet är bönor för livsmedel kommer man även att undersöka smak.

– Vi kommer att titta på olika sorter och se om man kan uppleva en smakskillnad. Om man jämför åkerbönan med andra stora proteingrödor så har det inte gjorts så mycket i den riktningen, så vi tror att det finns mycket att upptäcka.

Åsa Grimberg, projektkoordinator på SLU.

SLU:s roll är bland annat att utveckla nya förädlingsverktyg för att snabbare kunna hitta sorter som har de egenskaper man är ute efter.

– Vi kopplar förändringar på DNA-nivå till olika egenskaper som olika sorter har. Med den kopplingen kan vi få ett kraftfullt verktyg som kan användas inom förädlingen för att hitta vilka ”föräldrar” man ska korsa för att uppnå bästa effekt för den egenskap man vill uppnå, säger Åsa Grimberg.

Försök. På SLU i Alnarp har en mindre försöksodling redan kommit igång.

För åkerböna till foder är hög och jämn avkastning en viktig egenskap som man vill uppnå. Att kunna få den att mogna tidigare är också eftertraktat.

– Speciellt lite längre norrut har man svårt att hinna få den att mogna. Att utveckla sorter med egenskaper som passar för färskskördad böna är därför ett annat sätt att förkorta odlingssäsongen som kan komma att bli intressant för Sverige.

<h3>Åkerböna</h3>Åkerbönan är en baljväxt med omkring 30 procents proteinhalt. Den har stor potential för hög avkastning i skandinaviskt klimat. I södra Sverige ligger avkastningen nu på i snitt 4 000-5 000 kilo per hektar, men den är känslig för både torka och för mycket väta. Vid förra årets torka var avkastningen på många ställen nere på 700 kilo.Andra utmaningar är brist på passande medel mot ogräs. Den kan också drabbas av skadegöraren bönsmyg, som främst drabbar utsädesodlingen.En fördel med åkerböna och andra baljväxter är att de fixerar kväve från luften, vilket gynnar efterföljande gröda. Åkerbönan trivs bäst i lerjord.Källa: HIR Skåne, SLU

Inte sedan 90-talet har det gjorts någon förädling av åkerböna i Sverige, men nu är flera projekt på gång. SLU ska karakterisera hundratals olika sorter som kan komma till användning i förädlingen.

Inte sedan 90-talet har det gjorts någon förädling av åkerböna i Sverige, men nu är flera projekt på gång.

Åkerbönan slipas för framtiden

Lantbruk

SLU ska karakterisera hundratals olika sorters åkerbönor som kan komma till användning i förädlingen.