Börge Nilsson

Bidragen till organisationer som uppger sig arbeta med djurskydd har ökat kraftigt.

Omsorgen om djuren får allmänheten att lätta allt mer på plånboken. Några testamenterar till och med hela eller delar av sin kvarlåtenskap till organisationer som helt eller delvis ägnar sig åt djurskydd.

ATL har gått igenom ekonomin för sju organisationer inriktade på husdjur, lantbruksdjur och försöksdjur hos Svensk Insamlingskontroll, som administrerar 90-konton för att garantera att insamlade pengar går till de ändamål som insamlarna säger.

En av organisationerna är en stiftelse specialiserad på forskning utan djurförsök. Fyra är föreningar som tar hand om hästar, hundar eller katter. Två, Djurskyddet Sverige och Förbundet Djurens Rätt, är mer generella medlemsorganisationer som vill påverka opinion och beslutsfattare.

Djurskyddet Sverige tar hand om vanvårdade eller övergivna djur, men ägnar sig på riksplanet också åt opinionsbildning för bättre djurskydd.

Förbundet Djurens Rätt verkar för att djur ska ha rätt till sina egna liv och har ett veganskt samhälle som mål, men arbetar också för ett bättre djurskydd och stöttar enskilda som tar hand om vanvårdade djur.

Sedan 2006 har de sju organisationerna samlat in 589 miljoner kronor. Resultatet har ökat kraftigt. Det första år som redovisas på Svensk Insamlingskontrolls hemsida är 2006, då djurorganisationerna fick in 36,6 miljoner kronor.

2016 blev resultatet 83,5 miljoner, alltså en ökning med 128 procent eller mer än en fördubbling.

Även förmögenheten ökade. 2006 hade tre av de sju organisationer som då hade 90-konto ett eget kapital på 62,2 miljoner kronor. 2016 hade det egna kapitalet för samma organisationer mer än fördubblats till 132,4 miljoner kronor. Den samlade förmögenheten för de sju organisationerna var 175,3 miljoner 2016.

Enligt Svensk Insamlingskontrolls regler måste minst 75 procent betalas ut till ändamålet. Det klarar inte alla.

Tre år i rad, 2009, 2010 och 2011, samt 2013 och 2014 låg Djurens Rätt under den nivån. 2014-2016 ligger också Hundstallet för lågt, precis som Svenska Hästars Värn gjort 2015 och 2016.

Men det kan finnas naturliga förklaringar.

– Får man en större donation till jul eller ovanligt stora arv som man inte varit förberedd på, kan det vara svårt att göra av med pengarna före årsskiftet. Men man måste meddela oss vad det beror på och då skriver vi ut det på vår hemsida, säger Lena Hörnblad, kanslichef på Svensk Insamlingskontroll.

Det här är inget ovanligt problem.

– Just Djurens Rätt får ganska mycket testamentesgåvor. Flera andra som arbetar med djurskydd, som Hundstallet, har liknande problem, säger Lena Hörnblad.

En organisation som missar nyckeltalet på 75 procent tre år i rad förlorar sin rätt att ha 90-konto. Men finns det en förklaring och en vilja till dialog för att klara kraven så godtas det.

– Stora testamenten är just en sådan förklaring, säger Lena Hörnblad.

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/djurens-ratt-i-topp-nar-allmanheten-donerar-pengar/">Djurens rätt toppar gåvolistan</a>

<h3>90-konto</h3>Kan innehas av en ideell organisaion med ett allmännyttigt ändamål som har formen av stiftelse, förening eller trossamfund. Årsredovisningen måste vara offentlig. Det ställs särskilda krav på hur redovisning och styrelse ska se ut och hur verksamheten rapporteras. Systemet med 90-konton grundades 1943. Idag står LO, TCO, SACO och Svenskt Näringsliv bakom föreningen Svensk Insamlingskontroll som administrerar kontona. Källa: Svensk Insamlingskontroll

Svenska djurorganisationer har samlat in mer än en halv miljard kronor på sina 90-konton sedan 2006. Mest framgångsrikt är Förbundet Djurens Rätt, som ensamt dragit in 280 miljoner kronor, visar ATLs kartläggning.

Kraftig ökning av allmänhetens bidrag till djurorganisationer på tio år, visar ATL:s kartläggning.