Mari Nälsén

Rödlistan, som SLU Artdatabanken står bakom, förnyas och uppdateras vart femte år. I årets version omfattar rödlistan 4 746 arter, varav 2 249 arter bedöms vara hotade.

Av de 245 häckande fågelarterna i Sverige anses en knapp tredjedel, 30 procent, minska så mycket att de blir rödlistade. Exempelvis får kråkan status nära hotad i sällskap av järpe, fiskmås, björktrast och svartvit flugsnappare.

Vad betyder det här för landets skogsägare?

– Det är svårt att säga, vad jag förstått är det få rena skogsfåglar som finns på listan. Vi kan möjligen vänta oss att artskyddsförordningen tillämpas på andra arter, och vi kan möjligen få se en delvis annan typ av skog som nyckelbiotoper framöver, säger Gunnar Lindén, naturvårdsexpert på LRF.

Rödlistan identifierar två saker som orsak till att arter minskar, avverkning och igenväxning.

– Det ska man ta med en nypa salt. Det har visat sig att arter som sägs påverkas negativt av avverkning hotas av helt andra saker. Gulsparv är ett sådant exempel, som i förra rödlistan ansågs hotad av avverkning men i själva verket gynnades, säger Gunnar Lindén.

Jean-Michel Roberge, naturvårdsexpert på Skogsstyrelsen, tror inte heller att den nya rödlistan kommer att påverka den vanliga skogsägaren nämnvärt.

– Rent praktiskt tror jag inte att de nya vanliga fåglarna på rödlistan innebär några stora förändringar för skogsägarna. Det är klart att man ska ta hänsyn till dessa rödlistade arter, men i de flesta fall kommer man en bra bit på vägen genom att spara hänsynskrävande biotoper, trädgrupper och död ved, säger han.

Enligt Jean-Michel Roberge är det inte ovanligt att vanliga fåglar hamnar på rödlistan vid en tillfällig nedgång och blir klassade som nära hotade.

– 2015 hamnade kungsfågeln på rödlistan, men nu 2020 har den lämnat.

Linda Eriksson är skogsdirektör på Skogsindustrierna. Hon ser rödlistan som ett kunskapsunderlag som hjälper medlemmarna i hennes organisation med åtgärder för arter som de vill hjälpa till att bevara.

– Tyvärr används listan ofta olyckligt i skogsdebatten som ett slagträ, säger hon.

Linda Eriksson, skogsdirektör på Skogsindustrierna.

Gunnar Lindén på LRF anser rent generellt att man inte ska lägga alltför stor vikt vid rödlistan.

– Om man tittar på Svensk fågeltaxering visar den en annan bild. Vi har betydligt fler fåglar än vad vi hade år 2000 när den första rödlistan presenterades. Vi har åtta miljoner fler par. Det har gått ganska bra för fåglarna kan jag tycka.

– En lång rödlista som vi har tyder på stor biologisk mångfald. Ju fler arter vi har desto fler är sällsynta, det är bara naturligt.

Hela den nya rödlistan går att <a href="https://www.artdatabanken.se/publikationer/bestall-publikationer/bestall-rodlista-2020/">beställa från Artdatabankens webbplats</a>. Det går också att söka bland <a href="https://artfakta.se/rodlistan">rödlistade arter i Artfakta</a>, som uppdateras med de nya hotade arterna kl 08.00 onsdagen den 22 april.

<h3>Rödlistan</h3>Publiceras vart femte år och listar arter som riskerar att dö ut i Sverige. I listan skiljer man ut sju olika kategorier: livskraftig (LC), kunskapsbrist (DD), nära hotad (NT), sårbar (VU), starkt hotad (EN), akut hotad (CR) och nationellt utdöd (RE). Av de bedömda arterna klassificerades 4 746 som rödlistade (samtliga kategorier), varav 2 249 betraktas som hotade (kategorierna CR, EN och VU).Kråkan, som hamnar i kategorin nära hotad, gör det eftersom populationen sjunkit med 15 procent de senaste 18 åren. Den främsta orsaken till minskningen är att sophanteringen i Sverige blivit bättre.

Den nya rödlistan, som bedömer olika arters hotstatus i Sverige, är här. Den visar bland annat att antalet rödlistade fågelarter ökat med 21 procent.

Fiskmås, kråka och björktrast får status som nära hotade – så påverkas skogsägare.