Oskar Schönning

Sedan 2013 använder Arla sitt Peer Group Index för att jämföra betalningen för mjölken mot ett antal konkurrenter. I stället för att maximera företagets vinst eller ha fasta ersättningar till ägarna prioriterar Arla att ligga tre till fem procent över konkurrenterna i betalningen för mjölken, vilket motsvarar ett Peer Group Index på 103-105.

Indexet är bland annat kopplat till ledningens bonusar, vilket under böndernas mjölkkris 2015-2016 ledde till den något märkliga situationen att VD Peder Tuborgh och dåvarande vice VD kunde kvittera ut en rekordlön. Detta eftersom Arlas mjölkpris inte dök lika mycket som andras. När mjölkpriserna vände under 2017 kunde inte Arla hänga på och index hamnade då kring 100, något som kommunicerades först ett halvår senare än normalt. Det dåliga resultatet ska ha fått styrelsen att skynda på Arlas sparprogram Calcium, vilket nu uppges ligga bakom det bättre resultatet.

”Vi är tillbaka på ett Peer group index som klart överstiger våra konkurrenters. Det visar bland annat hur vårt förändringsprogram Calcium levererar resultat i hela företaget, och hur våra ansträngningar att navigera på en volatil global marknad har gett resultat. Vår tydliga ambition är att förbättra oss ytterligare under 2020/2021”, säger Arla Foods koncernchef Peder Tuborgh i ett pressmeddelande.

Arlas Peer group index baseras på offentliga nyckeltal från jämförbara konkurrenter på marknader i norra Europa, som levererar 80 procent av all mjölk som produceras i regionen.

Arlas så kallade Peer Group Index för 2018 landade på 102,4. Måttet anger vad Arla betalar sina bönder för mjölken jämfört med ett antal konkurrenter.

Peer Group Index – som jämför betalningen för mjölken mot ett antal konkurrenter – har stigit.

Arla förbättrar dålig siffra

Lantbruk

Peer Group Index – som jämför betalningen för mjölken mot ett antal konkurrenter – har till 102,4.