Greger Ekman

Lantbrukarna måste rusta sig mot konsekvenserna av coronakrisen. Det är inte bara världsmarknadspriserna på diesel och jordbruksprodukter som skapar ekonomiska risker för lantbruket. Det nya coronaviruset medför också risker direkt på gårdsnivå – den positiva sidan är att dessa risker till stor del kan hanteras genom samarbete och planering.

På nationell nivå skulle ett arbetskraftsbortfall på 20 procent i vårbruket, som har ett snävt tidsfönster, få stora konsekvenser, enligt en analys som Jordbruksverket gjort åt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. En försenad sådd innebär senare och lägre skörd med sämre kvalitet och minskad chans till efterföljande höstsådd.

På gårdsnivå kan konsekvenserna bli enorma eftersom det sällan är fler än ägarfamiljen som driver gården. Om dessa personer är sjuka samtidigt är katastrof inget överord. Särskilt illa är det för gårdar med djurhållning. Svårigheterna i att klara av kalvningssäsongen från sjuksängen med orutinerade familje­medlemmar eller inhyrd hjälp vill man helst inte tänka på.

Det är dessutom inte givet att det finns hjälp att få, på grund av avstånd eller kompetensbrist. Att hitta någon som är tillräckligt kunnig och självgående för att klara av att hoppa in i driften är inte lätt. Konsekvenserna av att inte hitta arbetskraft skulle bli stora för djuren och för ekonomin.

Samarbete mellan lantbruksföretag är den enda praktiska lösningen. Landets maskinringar kan få mycket att göra snart, samtidigt som de också kan drabbas av brist på maskinförare.

Det är utmärkt att förberedelser pågår inom lantbrukets organisa­tioner och föreningar. Men det finns också extremt god anledning för landets lantbrukare att själva tänka igenom den egna situationen. Hur ser förutsättningarna ut för att klara driften vid sjukdom? Vilka kan hjälpa till i så fall? Med lite tur kan virushotet föra grannar närmare varandra och bidra till att gamla konflikter läggs till handlingarna.

Grannarna kanske inte ska föras alltför nära varandra ännu, med tanke på smittorisken. Normalt sett är det ganska enkelt för lantbrukare att hålla sig undan folk. Ensamhet och ensamarbete tillhör ju snarast yrkets hälsorisker. Våren är säsongen för föreningsårsmöten och de är ofta välkomna tillfällen till social samvaro. I år görs de flesta mötena digitalt, och det är långt ifrån samma sak.

Coronakrisen kommer att bli en prövning även för lantbruket – hur stor återstår att se. Det ser tyvärr inte särskilt ljust ut för världsekonomin just nu. Så som enskild lantbrukare är det inte mycket man kan göra mer än att se om sin egen gård: tala med grannarna, vidta åtgärder för att minimera smittspridning, planera för det värsta men hoppas på det bästa.

Planera, tala med grannarna och minimera riskerna för smittspridning är bästa skyddet mot coronaviruset, skriver ATL:s ledarskribent Greger Ekman.

Planera, tala med grannarna och minimera riskerna för smittspridning är bästa skyddet mot coronaviruset, skriver ATL:s ledarskribent Greger Ekman.