Ulf Aronsson

<h3>Hot: Långsiktigt låg lönsamhet</h3>

<p>Cellulosaindustrin gick bra 2018, och 2019 ser ut att bli hyggligt. Men på många andra håll syns sprickor i lönsamhetsfasaden: Sågverk, avverkningsentreprenörer, plantörer och åkare kämpar med svag ekonomi. Tillsammans med en stundtals unken kvinnosyn bidrar det till att potentiell arbetskraft söker sig till andra branscher. Även om det inte är hela lösningen så skulle bättre betalning kunna vända trenden. Om de pengarna inte finns är risken att någon av länkarna brister, och därmed hela skogskedjan. </p>

<p>Diskussionen om skogens bidrag till bioekonomin blir allt mer intensiv och anspråken på vad skogen ska räcka till är långt högre än tillgången. Tyvärr märks inte det på priserna för skogsprodukter. På världsmarknaden för både papper och trävaror gäller fortfarande det gamla sågverksmantrat: ”att köpa en bristvara och förädla till en överskottsprodukt”. Skog är en kolfälla som producerar en av våra få helt cirkulära råvaror. 2020 kanske det kan börja uppvärderas? </p>

<p>I fjol var granbarkborrarna ett hot, nästa år mer en utmaning. Nu är det ett löpande arbete som kommer att pågå under flera år, hur det utvecklar sig avgör vädret. Även om värdet blir lägre går en stor del av virket att ta tillvara, och i värsta fall kanske vi får se jättelager som efter stormen Gudrun för att sprida ut vidareförädlingen? Men efter barkborreträden kommer ny skog, och där kanske klimatanpassning kan vara en ledstjärna - en utmaning i sig.</p>

<p>Skogens betydelse som kolsänka och nya möjligheter till klimatanpassning i barkborrarnas spår – det är några av frågorna som kan bidra till en förändrad syn på skogen, skriver ATL:s Ulf Aronsson.</p>

Frågorna som kan förändra synen på skogen 2020.

Dags att uppvärdera skogens värde

Lantbruk

Skogens betydelse som kolsänka och nya möjligheter till klimatanpassning i barkborrarnas spår – det är några av frågorna som kan bidra till en förändrad syn på skogen, skriver ATL:s Ulf Aronsson.