Torbjörn Esping

Fredrik Thunberg

Lantbrukaren Ola Nilsson arrenderar en del av den mark som påverkas av villabyggandet.

I absolut sydligaste Sverige, Smygehamn, har Trelleborgs kommun antagit en detaljplan som tillåter 25 tomter för bostadshus på en nedlagd julgransodling kant i kant med åker- och betesmark.

– Blir det här av så får jag som arrendator ta smällen och hålla skyddsavstånd så att villaägarna inte blir berörda av olägenheter som tröskdamm, lukt av gödsel och sprutmedel när de ska sitta och fika i trädgården, säger Ola Nilsson som arrenderar en del av den mark som påverkas.

– Det är förödande för markägare och de som brukar, att det är vi som får ta hänsyn till att det byggs hus. De ska ju vara tvärtom.

Detaljplanen tillsammans med kommunens hårda regler, som förbjuder spridning av naturlig gödsel i en zon 300 meter intill detaljplanelagt område, inskränker brukandet på 27 hektar åkermark, enligt ATL:s analys.

Markägare har överklagat och krävt att exploatören håller en skyddszon mot jordbruksmarken. Och Länsstyrelsen sa nej till planen eftersom den inte tog skälig hänsyn till jordbruket: ”det är möjligt att ned nya bebyggelsen medför klagomål på grund av lukt, damm och buller från den pågående markanvändningen som kan medföra krav på skyddsåtgärder eller försiktighetsmått för jordbruksverksamheten”.

Länsstyrelsen refererade också till rättspraxis där regeringen beslutat att det krävs skyddsavstånd till jordbruksmark.

Men mark- och miljödomstolen har nu, utan att resonera kring rättspraxis, beslutat att detaljplanen i Smygehamn tar skälig hänsyn till lantbrukaren. Och i och med att mark- och miljööverdomstolen inte beviljade prövningstillstånd, så kan en ny praxis vara på väg att växa fram.

– Domen kommer att ha stor betydelse för liknande fall i framtiden, ett mål som är prövat så långt det går, även i det fall Mark- och miljööverdomstolen inte beviljar prövningstillstånd, har direkt betydelse för rättspraxis och särskilt när målet är så "rent" som vårt där allt talar för att ett skyddsavstånd mellan bostäder och jordbruksmark är nödvändigt, säger Anders Bengtsson, en av markägarna som har överklagat.

Länsstyrelsen gör dock inte riktigt samma bedömning.

Domar från de fem mark- och miljödomstolar som finns i Sverige har inte samma prejudikatvärde som avgöranden från Mark- och miljööverdomstolen, eller för den del regeringen, som tidigare prövade detaljplaner.

– Det går därför inte att klart säga att rättspraxis har ändrats, utan detta får ses mer som ett avgörande i ett enskilt fall, säger Johan Åsberg på Länsstyrelsen i Skåne.

Det återstår några juridiska turer innan detaljplanen vunnit laga kraft, och det finns en möjlighet att markägarnas överklagande tas upp av Mark- och miljööverdomstolen, trots allt.

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/karta-sa-mycket-akermark-har-forsvunnit-i-din-kommun/">Så mycket åkermark har försvunnit i din kommun</a>

Över 25 hektar åkermark blir svårare att bruka om en detaljplan för villor vinner laga kraft i Trelleborg, som har ett av landets tuffaste krav på lantbruk invid bebyggelse. En ny rättspraxis kan vara på väg att växa fram, befarar lantbrukare.

Trelleborg har ett av landets tuffaste krav på lantbruk invid bebyggelse. Nu befarar lantbrukare att en ny rättspraxis kan växa fram.