Det går framåt för Arlas hållbarhetsarbete, i alla fall mätt i antal hållbarhetspoäng. När hållbarhetspoängen summerades för första gången i höstas var genomsnittspoängen för alla Arlas medlemsländer 49. Under första kvartalet 2024 har snittpoängen ökat till 52.
Danska bönder ligger alltjämt i topp med 58 hållbarhetspoäng i snitt, vilket är två poäng högre än i höstas. Sveriges snittpoäng har också ökat med lika mycket och når nu upp till 50 poäng. Storbritannien, som låg sist vid första poängutdelningen, behåller jumboplatsen, men ökar med fem hållbarhetspoäng till 46.
Danmark med sina 58 hållbarhetspoäng är fortsatt det enda av alla Arla-länderna som ligger över det totala Arla-genomsnittet på 52 poäng. Att hållbarhetspoängen därför innebär en fortsatt omfördelning av kooperativets gemensamma pengar till danska mjölkbönder, tycker Arla Sverige är naturligt då danska bönder varit snabbare än sina kollegor att göra klimatberäkningar, ladda upp och verifiera dokument.
– Danmark ligger just nu före de andra länderna, men vi är övertygade om att de kommer knappa in på försprånget. Samtidigt är syftet med hållbarhetsersättningen att driva förändring och minska klimatpåverkan på gårdsnivå. Då är det naturligt med en omfördelning av pengarna till de gårdar som ligger i framkant, säger Åse Arnbratt, ansvarig för de gårdsnära hållbarhetsfrågorna hos Arla Sverige.
Samtidigt visar de klimatsiffror som ligger till grund för hållbarhetsersättningen, och som Arla-bönder rapporterat in under flera års tid, att exempelvis Danmark och Sverige ligger rätt lika: 0,99 respektive 0,98 klimatpoäng. Ändå skiljer det åtta hållbarhetspoäng, i snitt, mellan länderna. Anledningen till den skillnaden är enligt Arla Sverige bland annat att hållbarhetspoängen räknas utifrån hela landets mjölkvolym, inklusive de gårdars volym som inte är med i klimatberäkningen och hållbarhetsersättningen.
– I Sverige är det fler gårdar som valt att inte delta och det påverkar Sveriges genomsnittliga poäng negativt, säger Åse Arnbratt.
Att danska mjölkbönder skulle arbeta mer hållbart än svenska kritiseras bland annat av Christel Cederberg, biträdande professor i hållbara jordbrukssystem vid Chalmers Tekniska högskola. En del av kritiken från både forskare och bönder bottnar i att hållbarhetsersättningen premierar låg användning av mark.
– Tack vare inspel på bland annat medlemsmöten undersöker vi även hur beräkningen av markanvändningen kan förbättras. I dag räknas naturbetesmarker in, vilket påverkar resultatet för Sverige, säger Åse Arnbratt.
Utifrån data-körningar, kan ni se om hållbarhetspoängen premierar gårdar med majsodling framför gårdar med vallbaserad produktion?– Vi kan inte se någon skillnad i antal poäng för gårdar ifall de är små eller stora. När vi tittar på markanvändning ser vi att det korrelerar med gödselanvändningen och totalpoängen för dessa två områden tillsammans är väldigt lika mellan kretsarna. När vi delar in gårdarna i Sverige med hög eller låg andel majs i foderstaten skiljer endast 0,5 poäng till fördel för gruppen med hög andel majs. Det har mest att göra med att det är högre mjölkavkastning i den gruppen av gårdar, svarar Åse Arnbratt.