Edvard Hollertz

Danska staten satsar miljarder på att bygga i trä. När ett nytt kontorshus på över 30 000 kvadratmeter planeras för en rad myndigheter är kravet att stommen ska vara av trä (ATL 28/5).

I Sverige är det däremot sämre ställt med trähusbyggandet. När det byggs flerbostadshus och större offentliga byggnader väljs för det mesta betong. Ynka 20 procent av flerbostadshusen uppförs med stomme av trä, enligt de senast tillgängliga siffrorna från SCB och Trä- och möbelföretagen. Detta i ett skogsland som Sverige. Något som borde inspirera till en omställning är att 90 procent av småhusen i landet uppförs i trä.

Samtidigt gör det inte så stor skillnad totalt sett. Bara 19 procent av de nyproducerade bostäderna i Sverige utgörs av just villor, parhus eller liknande.

Det finns samtidigt en historisk förklaring till att stora hus sällan byggs i trä. Efter de stora bränderna i Sundsvall, Umeå och Lilla Edet – alla den 25 juni 1888 – infördes en lag som förbjöd hus högre än två våningar med trästomme. Efter det reste sig stenstaden, inte bara i Sundsvall.

Förbudet varade ända fram till 1995. Det försvann först i samband med att Sverige gick med i EU. Avskaffandet var då ett högst rimligt beslut. Tekniken och material hade så klart utvecklats enormt sedan Oscar II var kung och den första telefonlinjen drogs mellan Stockholm och Göteborg.

Sverige har också allt att vinna på att bygga mer i trä. Vi behöver hitta vägar att förädla träråvaran. Vi behöver premiera hållbara materialval.

Men trots att trähusförbudet har varit borta i snart 30 år har inte byggandet tagit fart så som det borde. Orsakerna till det lär vara många.

Det är svårt att ställa om en bransch som i generationer har utbildats i att inte välja trästomme. Det krävs även industriell kapacitet för att klara av en omställning.

Under senare år har dock industrin kraftigt stärkt sin trähuskapacitet. Bland annat märks Ikeas och Skanskas gemensamma satsning på BoKlok och återupplivandet av husfabriken i Gullringen i norra Kalmar län.

Situationen skiljer sig samtidigt åt inom landet. Det finns två städer som framstår som föregångare i trähusbygge – Växjö och Skellefteå. Dessa två platser har en del saker gemensamt. I korta drag handlar det om att politik, högskola och näringsliv har dragit åt samma håll.

Växjö universitet, nuvarande Linnéuniversitetet, och Luleå Tekniska Högskola i Skellefteå fick under perioden 2001–2006 finansiering från stat och skogsnäring för uppbyggnaden av forsknings- och utbildningscentra för trä och byggande.

Runt båda städerna finns företag med stor träkompetens. I Växjö märks särskilt Södra. Skellefteå har närhet till Martinsons i Bygdsiljum och Piteåbaserade Lindbäcks Bygg. Det har även i båda städerna funnits kommunpolitiker som velat satsa på att bygga i trä.

Det finns en formel för att öka trähusbyggandet – att högskola, näringsliv och kommun agerar tillsammans. Den här insikten borde användas på flera orter. Trots allt finns det många städer i Sverige med högskola, skogsindustri och kommunpolitiker som alla delar ambitionen att bygga mer hållbart.

Trots att trähusförbudet har varit borta i snart 30 år har inte byggandet tagit fart så som det borde.

LEDARE. Trots att trähusförbudet har varit borta i snart 30 år har inte byggandet tagit fart så som det borde.

En formel för fler trähus

Skog

LEDARE. Trots att trähusförbudet har varit borta i snart 30 år har inte byggandet tagit fart så som det borde, skriver ATLs Edvard Hollertz.