David Gustavsson

Extremväder som sommarens torka kan medföra minskad investeringsvilja i jordbruket.

Årets spannmålsskörd blev hälften så stor som normalt efter torkan, enligt Lantmännen.

Men historiskt sett har skördeutfallet varit stabilt. Två av tre år har standardavvikelsen hållit sig inom tio procent, enligt Harald Svensson, chefsekonom på Jordbruksverket. Men om jordbrukare får en utfallsvariation på till exempel 20 procent – till följd av extremväder – kan det inverka negativt på deras investeringsvilja, tror Harald Svensson.

Per Hansson är verksamhetsledare vid kompetenscentrum företagsledning på SLU i Alnarp. Han har fördjupat sig i torkans effekter och han delar Jordbruksverkets bild.

Vid sidan av vädret spelar även prissvängningar i världsmarknadspriset på kött, mjölk och spannmål in i allt högre grad.

Per Hansson, SLU Alnarp, säger att svenska jordbruksföretags skuldsättning ändå är väsentligt lägre än i länder som Danmark och Holland.

– Det finns i dag många parametrar som kan inverka på intäktssidan, med större risker för svängningar i lönsamheten. Jordbruk måste därför ställa högre krav på lönsamheten i grundkalkylen, för att täcka väder- och världsmarknadsmässiga svängningar, säger Per Hansson.

Det kan medföra en större försiktighet, samtidigt som banker kan bli mindre utlåningsvilliga, vilket skapar en generellt minskad investeringsvilja, menar han.

– En stor del av investeringarna i jordbruk är tillköp av mark, och där tror jag en avkylning får störst effekt. Det gäller troligen även för arrenden, när man blir noggrannare och tar höjd för att vissa år inte följer normalkurvan, säger han.

Behöver inte innebära fler konkurser

Mest utsatta är de högt belånade jordbruksföretagen.

– Svenska jordbruksföretags skuldsättning är väsentligt lägre än i länder som Danmark och Holland. Men hos enskilda expansiva svenska företag och som gjort stora investeringar kan vi se motsvarande skuldsättning som i andra länder, säger Per Hansson.

En minskad investeringsvilja behöver dock inte innebära fler jordbrukskonkurser, enligt Harald Svensson på Jordbruksverket.

– Historiskt sett har lantbrukskonkurserna visat sig vara få och beror säkert på en kombination av flera orsaker. Dåligt skördeutfall och prisras kan givetvis bli en utlösande faktor. Ofta hittar man någon annan som kan ta över ens verksamhet om det krisar och banker hjälper också i regel till om ekonomin i företaget är sund i övrigt, säger han.

<h3>Så skapar du ett robust jordbruksföretag</h3>• Håll fokus på lönsamheten i din verksamhet och bygg i det korta perspektivet buffertar. Se hela tiden till att vara likvid, genom en stabil lönsamhet. • I det längre perspektivet handlar det om att jobba med sin balansräkning och se till att det råder harmoni mellan skulder, tillgångar och lönsamhet.• Investera i miljömässiga åtgärder som i dikning och dränering för att öka förbättra sina produktionsmöjligheter.Källa: Per Hansson, SLU

Extremväder som det i somras kan medföra minskad investeringsvilja i jordbruket, enligt Jordbruksverket och SLU som varnar för försämrad konkurrenskraft.

SLU varnar för minskad konkurrenskraft till följd av sommarens extremväder.

Extremvädrets följder: Färre vill investera i jordbruket

Lantbruk

Extremväder kan medföra minskad investeringsvilja i jordbruket. SLU varnar för minskad konkurrenskraft.