Marcus Frennemark

Gustav Lindh, traktorförare på Barsebäcks Gods

Det blåser en frisk västlig vind, men det påverkar inte spridningsbilden för Barsebäcks sprutekipage. Droppmunstycken på den 36 meter breda rampen säkrar en precis spridningsbild, den flytande gödningen läggs ut snett bakåt i förhållande till sprutrampen.

– Det här är ett smidigt system och precisionen är bättre än med centrifugalspridaren, säger traktorföraren Gustav Lindh.

I eftermiddag lägger han startgivan, 80 kilo kväve i form av NS 30-2, på ett drygt 20 hektar stort höstvetefält som ligger halvannan mil från Barsebäcks Gods. Spruttanken rymmer 8 000 liter så det var inga problem att ta med sig hela givan i en körning. Godsets andra sprutekipage, en självgående Amazone Pantera med 4 000 liters tank, kör gödning på annat håll.

Vindkänsligheten, arbetsplaneringen och ekonomin är de tunga skälen till att godset går in för flytande gödning över hela linjen.

– Vi har ett havsnära läge. Det blåser nästan alltid här. Nu hamnar all gödning på fältet och inget på cykelvägen, konstaterar Jannik Houmann, inspektor på Barsebäcks gods.

Förra året testades flytande gödning med gott resultat. I år är det full satsning och en av godsets gödningsspridare finns till salu på Blocket för hugade spekulanter.

– Med de usla spannmålspriserna och sämre lönsamhet i betodlingen så måste vi pressa kostnaderna i odlingen. Med flytande gödning har vi större möjligheter att undvika dyrare gödselmedel och att skräddarsy egna blandningar, säger Jannik Houmann.

En gödningsspridare finns dock kvar på gården. Den kommer att användas för axgångsgivan i höstvete. Det finns en risk att flytande kväve kan bränna bladen och det vill man inte råka ut för så sent i odlingen.

Barsebäck har fina fosfor- och kaliumvärden på fälten. De underhålls genom att NPK-gödsel myllas samband med sådd. Flytande PK-gödning är inget ekonomiskt alternativ.

Arbetsmässigt är flytande gödsel betydligt rationellare. Sprutföraren sköter sig själv och får med sig gödning till betydligt större areal vid varje påfyllning. Tidigare krävdes en lastmaskin med förare för att serva gödningsspridarna.

– Det blir lugnare och det är väldigt skönt att slippa hanteringen med alla tompåsar, säger Jannik Houmann.

Det går också bra att kombinera växtskydd och gödning. När mellangrödan oljerättika sprutas bort med glyfosat finns det gödning med i tanken.

Under fjolåret testades flytande kväve mot sex andra sorters kvävegödsel i officiella försök i höstvete. Resultaten pekade på att flytande kväve var försöksledet med sämst ekonomiskt utfall.

Jannik Houmann har sett försöksresultaten, men känner inte igen bilden av utfallet från de egna vetefälten:

– Vi hade fantastiskt höstvete på vissa fält i fjol och betydligt sämre på andra håll. Men det är inget jag kan koppla till användningen av flytande kväve. Min slutsats är att vår totalekonomi blir bättre med flytande gödning.

Sju olika former av kvävegödsel provades i höstvete på sex olika försöksplatser i Sverige.

Den flytande produkten var NS 27-3. Kvävegödslingen delades på tre givor med 20 kilo tidigt, en huvudgiva på 100 kilo per hektar samt en giva på 40 kilo i utvecklingsstadium 37-39.

Kalksalpeter gav högst skörd och högst proteinhalt medan den flytande produkten NS 27-3 gav sämst skörd och lägst proteinhalt.

Växtskyddssprutorna är först ut på fälten i vår när Barsebäcks gods satsar på flytande gödning. "Det ger bättre totalekonomi. Vi måste pressa kostnaderna", säger Jannik Houmann på Barsebäck.

Barsebäcks gods satsar på flytande gödning - "Det ger bättre totalekonomi"