Tord Karlsson

Den ledande europeiska maskinmässan Agritechnica i Hannover är en kraftfull uppvisning i ny lantbruksteknik. Maskinkedjorna för de stora lantbruksgrödorna utvecklas och precisionen ökar. Över allt svävar en snabb utveckling av digital teknik och tillämpningar.

När ATL vid millennieskiftet frågade läsarna om vad som hade varit det gångna seklets viktigaste innovation för jordbruket toppade elektriciteten och hydrauliken. Det är sant att elektriciteten förändrade livet radikalt, men det var hydrauliken som gjorde traktorn verkligt användbar och betydde mest för växtodlingen.

Men kanske är det nu elektriciteten tar över på fälten.

John Deere vann en guldmedalj för sin nya transmission eAutopower, som kombinerar mekanik och elektricitet. Elektriciteten som traktorn alstrar kan också användas för att driva redskap.

Eldriften kan komma att spela huvudrollen när de självkörande autonoma traktorerna ska ta över arbetet på fälten, gärna små så att jorden inte packas. Ännu är maskinindustrins huvudspår större och tyngre maskiner. Ser det annorlunda ut om tio år?

Ett exempel på sådant nytänkande presenterades häromveckan av en grupp lantbrukare och forskare i Mellansverige. Fieldgofer är en lättfotad robot som transporterar spannmål från tröskan till traktorekipaget vid fältkanten. Frågan är nu vem som kan föra idén vidare till tillverkning och försäljning, en ny aktör eller någon av de stora drakarna?

Det är bra att tekniken utvecklas. Men hela odlingskedjan måste hänga med, från växtförädling till att grödan säljs och helst ännu ­längre.

För att inte tala om den som leder lantbruksföretaget, det kommer att ställas högre krav på förmåga att fatta rätt beslut och leda personalen. Om man jämför med växellådor, skulle chefens hjärna få guldmedalj på Agritechnica eller är den osynkad som i en Boxer från 1960-talet?

Beträffande växtförädlingen är det dags för ett omtag i frågan om vilka metoder som ska straffas med att hamna under GMO-lagstiftningen och vad som kan hanteras utan sådana restriktioner.

De snabba klimatförändringarna ställer krav på högre tempo i förädlingsarbetet. Som det nu är läggs en död hand över utvecklingen inom EU och det duger inte.

Även på växtskyddsområdet behövs utveckling. Risken är överhängande att glyfosat inte kommer att vara tillgängligt om några år. Det drabbar odlingen i Sverige hårt, värre än på kontinenten.

Det är bra att maskinbranschen har vaknat och utvecklar teknik som kombinerar kemisk och mekanisk bearbetning och ökar precisionen så att kemin hamnar där den ska. Men det behövs mer.

Hänger växtskyddsföretagen med och utvecklar morgondagens preparat? Det är en viktig fråga som tyvärr är i händerna på alldeles för få företag.

I det perspektivet är konkurrensen i maskinbranschen befriande. Det garanterar fortsatt snabb utveckling, men resten av jordbruksvärlden måste hänga på.

Tekniskt nytänkande och innovation är positivt för lantbruket. Men fler områden måste hänga med, skriver Tord Karlsson.

LEDARE | Tekniskt nytänkande och innovation räcker inte. Fler områden måste hänga med, skriver Tord Karlsson.

Sund konkurrens ger bättre utveckling

Växtodling

Tekniskt nytänkande och innovation är positivt för lantbruket. Men växtförädlingen och resten av odlingskedjan måste hänga med, skriver ATL:s ledarskribent Tord Karlsson.