Tord Karlsson

Hur som helst är det troligt att svenska politiker får mer att säga till om efter nya Cap-reformen, skriver Tord Karlsson.

EU-kommissionens förslag till ny långtidsbudget för jordbruket 2021–27 har landat. Som väntat innebär den en sänkning av ramen och också omfördelningar. Det omtalade taket för gårdsstöd har nu fått en töjmån mellan 60 000 och 100 000 euro vilket ger en mjukare övergång för stora gårdar. Det betyder också mindre resurser till de små gårdar som man uttalat vill stödja. Inte fullt så radikala förslag som i utgångsläget alltså.

Positiva inslag är medel till forskning och innovation och en ökad satsning på unga lantbrukare. Varje land får nu också större möjlighet att flytta en del av pengarna från direktstöden till landsbygdsprogrammet och vice versa. Miljöambitionerna är uttalade och 40 procent av budgeten omfattas av sådana krav.

Kraven på till exempel miljöinsatser kan bestämmas nationellt och det gäller både direktstöd och miljöersättningar. Intressant är också att varje land ska tvingas att införa en mekanism för att minska riskerna som kommer av kraftiga prisfall. Det har inte funnits något svenskt intresse för detta tidigare.

Samtidigt ska detta övervakas och godkännas från Bryssel och om man inte lever upp till målsättningarna kan det blir betalningsskyldighet. Man anar en betydande kontrollapparat och man kan undra vart den eftersträvade förenklingen tar vägen. Är det priset för det nationella inflytandet?

Nu ska förslaget manglas i EU-systemet och vi får se vad som kommer ut. Hur som helst är det troligt att svenska politiker får mer att säga till om. Ljuset riktas mot Stockholm.

En bantad Cap-budget ska fortfarande uppfylla komplicerade krav, skriver ATL:s ledarskribent Tord Karlsson i en kommentar.

ATL:s Tord Karlsson anar en betydande kontrollapparat med nya Cap-reformen.