Niklas Larsson

Den tänkande traktorn lanserades av Massey Ferguson redan i mitten av 1980-talet. Displayen kunde bland annat redovisa slirning och bränsleförbrukning.

Med ny teknik kan det som behöver justeras i produktionen göras automatiskt. I en konkret handling kan det exempelvis betyda att såmaskinen själv kan välja det bästa utsädet utifrån vilken jord den just passerar.

LRF informerade i ett webbsänt seminarium om hur framtidens lantbruk kan utformas.

Analytikern Christian Nordenskjöld gav i en presentation exempel på hur informationssystem kan vara en väg till ett mer lönsamt företagande. Presentationen bygger på en rapport som LRF skrivit tillsammans med Macklean, en organisation som erbjuder rådgivningstjänster.

<h3>Informationstekniken kan hjälpa till</h3>

En lantbrukare har kanske 40 säsonger på sig i livet att få en så bra produktion som möjligt. Då kan det kännas säkrast att inte testa för mycket utan man vill kanske gå den traditionella stigen framåt.

Men vill man samla in data om gården för analys kan informationstekniken hjälpa till. Gården blir navet i ett informationssystem som skapar, lagrar och analyserar data. Sensorer på djur, växthus, maskiner och i jorden kan skicka information.

Kommunikationskanalen som krävs för att sända information i form av data kan skötas av till exempel 4G eller 5G. Den senare tekniken är speciellt framtagen för uppkopplade produkter. Satelliter eller drönare kan också samla in data till systemet.

Artificiell intelligens och självlärande algoritmer kan sedan plocka ut och sätta ihop information så att den blir lätt att förstå. Med insamlad information kan systemet också skicka ett recept på vilka åtgärder som kan ge ett visst utfall. Men systemet kan också ge en signal till någon av gårdens maskiner att justera sig själv utan att lantbrukaren behöver ta ett beslut.

RELATERAT: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/tunga-traktorer-ritar-om-marknaden-for-vagnar/">Storleken har betydelse</a>

I dag finns redan teknik som tar egna beslut. Kvävesensorer är ett exempel som togs upp av Christian Nordenskjöld.

En maskintillverkare som nämndes och som kommit långt med att införa informationsteknik är John Deere. Traktorn i deras system är ett nätnav och tillkopplade maskiner kan kommunicera med traktorn.

RELATERAT: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/tunga-traktorer-ritar-om-marknaden-for-vagnar/">Tunga traktorer ritar om marknaden för vagnar</a>

Med Internet of things kan man komma en nivå högre där en fristående plattform kan samla in och integrera information från olika källor som väderdata, ekonomi- och marknadsinformation. Den informationen kan sedan generera underlag för att kunna göra olika strategiska beslut.

<h3>Utveckling mot Internet of things</h3>

Men det är inte bara gården som kan vilja ta del av informationen i systemet. Olika aktörer kan använda insamlad data. De som säljer produkter och tjänster till lantbruksföretaget men även av de som köper gårdens produkter.

Den pressade lönsamheten inom lantbruket gör att leverantörer måste förhålla sig till det och därför vill man gärna se en utveckling som går mot Internet of things menar Christian Nordenskjöld.

Med systemet kan leverantörerna byta affärsstrategier och sälja mer av tjänster till lantbruket. Det kan medföra samarbeten mellan till exempel säljare av växtskydd och maskintillverkare för att utbyta information om lantbruket.

En såmaskin som själv kan känna av fuktigheten i jorden, beroende på om den är mörk eller ljus, kan skicka ut den typ av utsäde, i varje enskild såbill, som är bäst lämpat för fukthalten just då.

SKOG: <a href="http://www.atl.nu/teknik/skordare-och-skotare-nytt-fran-novotny/">Ny 7-tons skotare avslöjas</a>

Det är en produkt som tagits fram av en redskapstillverkare med erfarenhet av maskiner för radsådda grödor som majs och sojabönor. Samtidigt har Monsanto tagit fram utsäde som är anpassat till olika fuktighet i jorden. Det är exempel på vad det datadrivna jordbruket kan göra.

Att svenska lantbrukare är beredda att prova nytt ses som en god förutsättning att börja använda Internet of things.

Systemet kan ge stordriftsfördelar när gårdens produktion kan optimeras men även mindre företag kan dra nytta av att allt loggas.

Konsumenter kan vilja ta del av data och lantbrukaren kan då ta ett steg upp i värdekedjan när produktionen blir lätt att följa på gårdsnivå.

RELATERAT: <a href="http://www.atl.nu/teknik/knepen-som-raddar-fran-kolasmet-i-tanken/">Knepen som räddar från "kolasmet" i tanken</a>

Internet of things kan få stor påverkan på lantbruket. Ökad produktivitet per djur och hektar. Men också bättre användning av insatsvaror. Efter mekaniseringen av lantbruket väntar nu en ny teknik. Den uppkopplade gården.

Källa: Studieförbundet Vuxenskolan

STRATEGI: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/de-okar-skorden-med-toyotatank/">De ökar skörden med Toyotatänk</a>

Är du som lantbrukare van vid att stå i mitten av alla informationsvägar och ta viktiga beslut för din produktion? Då kan Internet of things bli en teknik som avlastar dig och som till och med kan ta snabbare och bättre beslut än vad en människa klarar av.

Internet of things kan bli tekniken som avlastar och till och med kan ta snabbare och bättre beslut än en människa.