Börge Nilsson

I fem år slaktade Bertil Gabrielsson själv sina lamm i ett litet slakteri intill gårdsbutiken. Lammen slapp stressande djurtransporter och väntan i främmande stallar.

Livsmedelsverkets veterinärer gjorde först en levandedjursbesiktning. Sedan granskades varje djurkropp, vilket reglerna kräver när antalet slaktade djur är som mest 30 per månad.

Här slaktade Bertil Gabrielsson sina lamm tills Livsmedelsverkets veterinär krävde att hela platsen skulle byggas in i en separat byggnad.

I början flöt det på bra. Bertil och Anna Gabrielsson rökte lammhjärtan, styckade fram tackfiléer och gjorde egen korv. Snabbt fick Fårölamms gårdsbutik en stor och stabil kundkrets bland återkommande sommargäster.

Men sedan ett år tillbaka åker lammen djurtransport till Visby inför slakten. Lever och hjärtan kan inte längre tas om hand.

– Det är synd om lammen. Men för oss var det faktiskt en befrielse när vi bestämde oss för att sluta slakta, säger Bertil Gabrielsson.

Veterinärkontrollerna upplevde han som en plåga.

– Det blev aldrig någon dialog, det var en väldig genomströmning av veterinärer hela tiden. Någon enstaka var där lite längre, någon månad. Sen kom en ny. Och varje ny hade sina idéer som de ville hävda.

LÄS OCKSÅ: <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/livsmedelsverket-vi-har-bara-att-se-till-att-lagen-foljs/">Livsmedelsverket svarar på kritiken: ”Vi har bara att se till att lagen följs”</a>

I det pastorala landskapet betar Fårös lamm fritt bakom tun och färistar. Förr slapp de åka transport till Visby. Sedan Bertil Gabrielsson slutat slakta på ön så måste de det.

Kontrollen av slaktkroppar ska hitta avvikelser, alltså eventuella föroreningar som avföring. Bertil Gabrielsson uppfattade det som att även missfärgningar av ull och grässtrån ledde till anmärkningar, vilket de inte ska.

Att argumentera var ingen idé, tyckte han.

– Man bara står där och kan ingenting göra, man är fullkomligt maktlös. Man gör sitt bästa men det är inte tillräckligt.

Att leverera bra kött är helt avgörande för en småskalig producent som har kunderna på samma ö.

– Skulle vi leverera kött som någon blev dålig av att äta, så vore det bara att stänga igen butiken. Det skulle vara förödande.

Bertil och Anna Gabrielsson var nära att stänga Fårölamm när de kände sig motarbetade av Livsmedelsverkets veterinärer. Nu är bara butiken kvar.

Efter en avvikelse sommaren 2018 gick juli, augusti, september, oktober och november helt prickfritt med noll anmärkningar. I december samma år fick de en ny avvikelse. Då ansökte Livsmedelsverket om att döma ut ett vite på 10 000 kronor.

Ett annat vitesföreläggande på 50 000 kronor gällde en ombyggnad. Utanför slakteriet skedde bedövning och avblodning på en liten lastbrygga. Därifrån togs kroppen in i slakteriet genom en öppen dörr.

– En inspektör från fastlandet anmärkte på att det kom in flugor i slakteriet och krävde att vi skulle bygga ett stall utanför. Som om det skulle hjälpa, det kommer ju in flugor i alla fall.

Att slakten upphört är en ren vinstaffär.

– Jag slapp veterinärkostnaderna, att hyra in extra personal och väldigt mycket jobb, säger Bertil Gabrielsson.

Han kopplar samman motgångarna med en, som han uppfattar det, ny och negativ attityd mot bönder i allmänhet och köttproducenter i synnerhet. Ett tag övervägde paret allvarligt att sluta helt. Nu har de bestämt sig för att fortsätta ett par, tre år.

– Vi har ett hundratal fasta kunder som vi inte vill svika.

Fårölamms korvar är en snackis på Fårös lyxkrog Stora Gåsemora. Under kulturhelgen Fårönatta diskuterar Bertil Gabrielsson hur korven är gjord med nyfikna matgäster.

Vuxna barn driver olika delar av verksamheten. En son sköter djurhållningen. En dotter driver gårdskrog på ett av Fårös exklusivare boenden, där hon serverar mycket lamm och pappas goda lammkorv. Ändå är det tveksamt om det blir någon fortsättning när föräldrarna blivit pensionärer.

– Barnen är inte så intresserade av att ta över när de ser hur vi haft det, säger Bertil Gabrielsson.

<h3>”Vi blev misstänkliggjorda”</h3>

Några konkreta bevis för att ha blivit utsatt för kampanjer har han inte. Det handlar om känslan, attityden och bemötandet.

– Att hela tiden bli ifrågasatt, ifrågasatt, ifrågasatt. Det är så man undrar om de har en agenda att det inte ska finnas några småskaliga slakterier kvar, säger Bertil Gabrielsson och fortsätter:

– Det var som om vi hela tiden blev misstänkliggjorda av unga tjejer som jag misstänker kommer direkt från veganmaffian.

<h3>Fårölamm</h3>Ägare: Anna Gabrielsson, 62 och Bertil Gabrielsson, 66, som i slutet av 1990-talet sa upp sig som sjuksköterska respektive lärare för att arbeta med får på heltid. Verksamhet: Styckar, packar och bereder egna lamm och får. I butiken säljs egen korv, rökt och lufttorkat kött, lammburgare, grillspett, lammsmäcka, lammfärs samt helt kött till grillen. Säljer egna lammskinn. Syr och designar skinnprodukter. Öppettider: Måndag till lördag under högsäsong. Fredag och lördag resten av året. Fårbesättning: 150 tackor, mestadels gotlandsfår, som ger cirka 200 lamm per år. Besättningen ägs och drivs av en son utanför bolaget. Besättningen har minskats i takt med att förädlingen ökat. Har som mest haft 600 tackor. Omsätter: Cirka 700 000 kronor normala år. Torkåret 2018 var katastrofalt med cirka 300 000 kronor i omsättning. Sysselsatta: Cirka 1,5 årsverken.Slakt: Skedde på Fårö till december 2018. Sedan dess skickas lammen till slakt i Visby. Kropparna tas på återtag och styckas och blir charkuterier på Fårö.

Bertil Gabrielsson på Fårö har slutat slakta. Han känner sig förföljd av vad han upplever som överdrivet nitiska veterinärer.– Vi gav upp. Det var som om vi hela tiden blev misstänkliggjorda.

”Det var som om vi hela tiden blev misstänkliggjorda.”

Gav upp slakt efter alla kontroller

Företagande

”Det var som om vi hela tiden blev misstänkliggjorda”, säger Bertil Gabrielsson på Fårölamm.