Malin Eborn

Detta är en artikel ur nr 9/2019 av tidningen Lantmannen. För att få veta mer om tidningen, eller teckna en prenumeration, <a href="https://lrfmediashop.se/kampanj/lantmannen-2/?lp-variation-id=1&_ga=2.37605408.1092124605.1566459562-103321687.1566459562">klicka här</a>.

Av cirka 1 000 växtodlingsgårdar hos LRF Konsult låg det bokförda resultatet på minus 236 000 kronor 2018. Huvuddelen av företagen är enskilda firmor och resultatet är inte justerat för ägarlön. I praktiken innebär det att flera hundratusentals kronor ytterligare skulle ha tagits ut i lön.

– Många klarar ett enskilt år men om det skulle komma ytterligare liknande år är jag väldigt orolig för svenskt lantbruk, säger Christine Andersson, affärsrådgivare på LRF Konsult, som tagit fram underlaget.

Christine Andersson, affärsrådgivare LRF Konsult.

Kriteriet för att klassas som växtodlingsgård i undersökningen är att 75 procent av intäkterna kommer från just växtodling. Därmed är gårdarna ofta belägna i slättbygderna i Sverige.

<h3>”Viktigt att skapa en buffert”</h3>

Christine Andersson har också tittat på täckningsbidraget på cirka 10 000 hektar spridda i Kalmar, Skånes och Upplands län för 2018. Slutsatsen är att det ligger i genomsnitt 2 000 kronor per hektar lägre 2018 jämfört med de tre tidigare åren.

– Torkåret 2018 har verkligen visat på vikten av att skapa en buffert i enskilda företag för att klara extrema år, säger hon.

Ett tjugotal av de undersökta växtodlingsföretagen drabbades mycket hårt av torkan och gick med över en miljon kronor i förlust. Nästan lika många lyckades göra över en miljon kronor i vinst 2018. Affärsrådgivare Kenneth Olsson, som sitter med i ett flertal styrelser och gårdsråd, menar att man kan dra lärdom från dessa företag. Överlagring av spannmål från skörden 2017 är en strategi som visade sig bli mycket lönsam 2018.

– Med en prisökning på 40 till 50 öre per kilo har lantbrukare som gjort detta tagit hem stora vinster, säger han.

<h3>Snabb reaktion en framgångsfaktor</h3>

För att överlagra krävs en kapacitet rent fysiskt, kombinerat med ekonomiska muskler. Därmed är detta inte en möjlighet för alla. En annan faktor som ledde till framgång i torkan var förmågan att reagera snabbt. När de första tecknen kom på att torkan skulle reducera skörden, fanns det odlare som direkt köpte tillbaka kontrakt som ingåtts med spannmålshandlare. Att lösa kontrakten på ett tidigt stadium, i stället för att vänta, blev oftast billigare.

– Ett år som 2018 kan man verkligen se att den enes bröd är den andres död, säger Christine Andersson.

Med halmpriser på upp till 2,50 kronor per kilo gick det att hämta hem intäkter på en sådan försäljning.

– Vi har kunder som tjänat mycket pengar på att sälja halm och vi har kunder som förlorat mycket pengar på det höga priset, säger Kenneth Olsson, LRF Konsult.

Det är lätt att lägga moraliska aspekter på det men samtidigt var det marknaden som bestämde priset. Är köpare och säljare överrens blir det en affär, påpekar han.

Att ha en riskpolicy för att hantera svängningar har också varit viktigt 2018. Hur stora volymer spannmål ska säkras innan skörd och vilka risker innebär de olika typerna av kontrakt, där exempelvis volym eller kvalitet är fastlåsta? Man måste utgå från hur skördevariationerna på de egna arealerna sett ut de senaste åren. Efter skörden 2018 har riskpolicyn legat högt på dagordningen i många styrelser och gårdsråd, menar Kenneth Olsson.

De som hade ner till 65 procent av normalskörd har kunnat kompenseras av att spannmålspriset blivit högre. Men med halv eller ännu lägre skörd har det varit svårare, enligt Kenneth Olsson. En väl fungerande dränering underlättade vid de mycket blöta förhållandena vid höstsådden 2017. En bra växtföljd och välskötta jordar minskar också risken för riktigt stora skördetapp.

Hur man som företagsledare hanterade torkan mentalt påverkade personalen. En gårdsägare som mår dåligt kan bidra till att också anställda blir handlingsförlamade. Har man inte gjort det ännu kan det vara bra att prata med personalen hur de upplevde situationen och vad som kan göras bättre till nästa gång när något liknande inträffar.

Om man drabbats hårt av torkan och har fått ett mycket dåligt resultat, ska man då också behöva känna sig som en dålig företagare enligt detta resonemang?

– Vi kan inte gråta över historien. Har du gjort en dum affär får du släppa det och tänka framåt, säger Kenneth Olsson.

I stället ska man utnyttja det som hände 2018 och analysera vilka åtgärder som hade kunnat leda till ett bättre resultat.

– Katastrofår är ovanliga, men vi vet att det kommer torka eller för mycket regn igen. Då är det viktigt att veta hur man kan påverka resultatet, säger han.

Många lantbrukare gick med stor förlust 2018, men ett fåtal växtodlingsgårdar gjorde över 1 miljon kronor i vinst. I en artikeln från tidningen Lantmannen reder rådgivare ut vilka lärdomar som kan dras från deras strategier.

Rådgivarna: Här är strategierna att dra lärdom av.