Härje Rolfsson

Trots att granen växer nästan dubbelt så fort kan det ändå bli bra sågtimmer av träden. Arkivbild.

<p>Det forskas intensivt på hur man kan öka tillväxten i skogen. Den ska räcka till mycket och bli till bland annat sågvirke, pappersmassa, energi, fordonsbränsle, kemikalier och kläder. Ett sätt att rejält öka mängden tillgänglig fiberråvara är att gödsla den unga granskogen. De försöken har pågått i snart 20 år och nu börjar forskarna få in tillväxtresultaten. Totalt sett visar forskningen att gödslad ungskog växer nästan dubbelt så bra jämfört med ogödslad skog och träden kan vara avverkningsklara redan efter 30 till 40 år.</p>

<p>– Lite förvånade är vi över att det är så bra effekt över hela Sverige och att det är så liten skillnad på de norrländska och de sydsvenska ytorna, säger Urban Nilsson, professor vid Institutionen för sydsvensk skogsvetenskap.</p>

<h3>Störst i Dalarna och Jämtland </h3>

<p>Försöken pågår på fem olika lokaler i Sverige från Jämtland i norr till Småland i söder. Det är Johan Bergh, professor vid Linnéuniversitet, som har gjort mycket av forskningsarbetet i projektet. </p>

<p>– Alla försök visar på en mycket stor tillväxtökning, men allra störst i Dalarna och Jämtland där enskilda ytor växer över 30 kubikmeter per hektar och år i snitt under en 5-års period, säger Johan Bergh.</p>

Flygfotot är från Flakaliden som är ett grundläggande försök som påbörjades på 80-talet. De gödslade ytorna på flygfotot avtecknar sig som mer mörkgröna tack vare en betydligt större barrmassa.

<h3>Ingen skillnad att gödsla varje eller vartannat år</h3>

<p>Försöken pågår i normala planteringar och första gödslingen görs när granarna är ungefär två meter höga. Gödselgivan är 150 kilo kväve per hektar och det står ungefär 1 500 träd per hektar. Ett ganska glest förband, men tanken är att bestånden inte ska gallras.</p>

<p>– En del av försöken var att ta reda på hur ofta man behöver gödsla. Vi har testat att gödsla varje år, vartannat år och vart tredje år. </p>

<p>Det blev ingen skillnad i tillväxt mellan att gödsla varje eller vartannat år. Det blev lite sämre att gödsla vart tredje år, men tillväxteffekten var fortfarande mycket bra. Under de första åren blir det ungefär fem gödslingar. </p>

<p>– När skogen har slutit sig vid ungefär 12 meters höjd ska man gödsla med glesare intervall. Då ska man bara gödsla vart femte till vart sjunde år. Då har granskogen tagit upp den mesta näring den behöver.</p>

<h3>3000 kronor per hektar att gödsla</h3>

<p>Sammanlagt under en omloppstid sprider man ett knappt ton gödselmedel per hektar. Det är rejält mycket mer än vad man får enligt Skogsvårdslagen. Men det finns möjlighet att få dispens för forskare och skogsägare som vill testa nya metoder.</p>

<p>Trots att granen växer nästan dubbelt så fort kan det ändå bli bra sågtimmer av träden. </p>

<p>– Nya mätningar visar att densiteten minskar med cirka 10 -15 procent och att hållfastheten i virket blir marginellt lägre, säger Johan Bergh. </p>

<p>Det kostar ungefär 3 000 kronor per hektar att gödsla. </p>

<p>– Med tre procents kalkylränta och gödsling vartannat eller vart tredje år är det oftast en lönsam åtgärd, menar Urban Nilsson.</p>

<p>Den gödslade granskogen blir däremot ingen trevlig skog för friluftsliv. Den blir mörk och tät, menar forskarna.</p>

<p>– Det här är en renodlad produktionsskog. Men om man kan producera mer skog på liten yta, finns det utrymme att ha annan trevligare blandskog på andra platser, säger Urban Nilsson.</p>

<h3>Skogsgödsling</h3><p>Skogsvårdslagen delar upp Sverige i fyra områden för begränsning av skogsgödsling. Längst i söder i område 1 bör skogsgödsling med kvävegödselmedel på fastmark inte ske. I område 2 får man gödsla på viss granmark, men bara 150 kilo per hektar under en skogsgeneration. I norra Sverige i område 3 och 4 får man gödsla med 300 respektive 450 kilo per hektar under en skogsgeneration. </p><p>Källa: Skogsvårdsstyrelsen </p>

<p>Granen kan växa dubbelt så fort med gödsling. Nu börjar hårda fakta trilla in från försöken med gödslad granungskog. Allra störst betydelse kan det få i norra Sverige.</p>

Hård fakta börjar trilla in från försöken med gödslad granungskog.