Fredrik Stork

2018 var snittet på en svensk jordbrukstraktor <a href="https://www.atl.nu/teknik/storre-och-dyrare-traktorer/">en miljon kronor</a>. Med två procents årlig inflationsuppräkning skulle det ge en prisökning på 82 000 kronor eller 8,2 procent efter fem år.

Men många traktormodeller har ökat betydligt mer i pris, visar ATL:s granskning av traktorpriserna i artikeln här bredvid.

Prishöjningar på 20, 30 och till och med 40 procent har inte varit ovanliga under perioden.

Störst är prisökningen på stordragaren Xerion 4500 Trac VC, som har ökat i pris med över 56 procent.

Varför ökar priserna så mycket?

– Den generella höjningen beror på valutan. Går vi tillbaka till 2014, 2016 och 2017 låg valutan (euron) på runt 9,7 kronor nu ligger den på 10,60. Bara där är det en väldigt stor skillnad. Tittar vi på Xerion är det en traktor med vändbar hytt, som är en så kallad sällanförsäljning, som säljs en om året max. Och då är den en väldigt kundanpassad försäljning där man går ifrån listpriset väldigt snabbt, säger Marcus Jönsson, som är produkchef för Claas på Swedish Agro Machinery.

Förutom valutaeffekter, finns det några andra förklaringar?

– För vår del skulle jag också säga att det beror på att vi fokuserar mer på enskilda modeller. Claas har ett väldigt brett traktorprogram där vi har valt att fokusera på 3-4 modeller i varje serie, som vi försöker förhandla fram bra priser på. Det gör att vissa modeller blir billigare och andra dyrare.

Men likväl visar vår kartläggning att Claaspriserna har ökat med 20, 30 och 40 procent, och bara en modell ligger under 20-procentssträcket, nämligen på 13 procent.

– Skalar vi bort sällanförsäljningen och tar valutan i beaktning så beror minst 15 procent på valutaeffekten. Valutan kan vi tyvärr inte påverka, mer än att köpa upp och låsa den, vilket vi också gör. Det är något vi brukar göra i maskinbranschen för att slippa lansera ett nytt pris varje månad.

<h3>"Mycket beror på steg fem-kraven”</h3>

Väljer man i stället att titta på Deutz-Fahr, som är en annan tillverkare från kontinenten, så har den svenska prisutvecklingen inte varit lika stark. Här har priserna i stället ökat med mellan 12 och 18 procent. Även Massey Ferguson ligger som jämförelse på 11 procent eller under, med undantag för modellerna MF 4708 Essential och MF 4709 Essential som har ökat med 30 respektive 28 procent.

– Backar vi bandet så beror mycket på steg fem-kraven, där miljökraven med Adblue och så vidare gör att traktorerna blir dyrare, säger Tobias Lundgren, som jobbar med traktorförsäljningen på Söderberg och Haak.

Utvecklingen på euron, som toppade förra året och som har pressats ner under coronan är alltså inte den enda förklaringen bakom prisuppgången, även om den inverkar, enligt Tobias Lundgren.

Att standardtraktorerna blir allt mer avancerade, och får ett större fokus på precisionsodling spelar också in, liksom råmaterialpriserna.

LÄS OCKSÅ: <a href="https://www.atl.nu/teknik/lista-sa-mycket-har-traktorpriserna-okat-pa-fem-ar/">Så mycket har traktorpriserna ökat på fem år</a>LÄS OCKSÅ: <a href="https://www.atl.nu/teknik/19-procent-dyrare-traktor-pa-tva-ar/">19 procent dyrare traktor – på två år</a>

Valutaeffekter och ökade miljökrav. Det är två parametrar som slår direkt mot traktorpriset, enligt handlare som tidningen har pratat med.