David Gustavsson

Studien undersöker hur effektivt svenska jordbruket använder sina resurser på länsnivå. Forskarna har bland annat tittat på hur effektivt gårdar använder allt från maskiner och byggnader till utsäde foder, energi och arbetstimmar. Analysen bygger på gårdsdata från 2 397 svenska gårdar.

Effektivast är jordbruk i län med slättbygder och med närhet till storstäder – såsom Skåne, Västra Götaland, Stockholm, Uppsala och Västmanlands län. De har legat i effektivitetstopp under hela den undersökta perioden 1998-2013.

– Vi har inte tittat på orsaksfaktorer, men spontant så finns det kanske bra produktionsförutsättningar i slättbygder med högavkastande jordbruksmarker och kanske också fler möjligheter till sidoverksamheter givet en större befolkning, säger Gordana Manevska-Tasevska, en av rapportförfattarna, till ATL.

Även Norrbottens och Jämtlands län, som definieras som mindre gynnade områden för jordbruk, hör till de mest effektiva länen inom den så kallade traditionella jordbruksproduktionen. Denna produktion inkluderar i det här fallet totala intäkter per län från försäljning av växtproduktion och animalier.

De minst effektiva jordbrukslänen under undersökningsperioden är Dalarna och Blekinge när det kommer till användningen av sidoverksamheter, till exempel gårdsbutiker, turism och uthyrning. Och jordbruken i Södermanland, Gotlands och Blekinge län använder sina tillgångar minst effektivt. Vad detta beror på har studien inte undersökt.

– Men effektiviteten har ökat i alla län mellan 2008-2013. Trenden är att man går från specialisering mot ökad diversifiering i dag. Tidigare studier från Agrifood har visat att diversifiering generellt bidrar till ökad lönsamhet på gården. Även vår studie stärker den tesen, säger Gordana Manevska-Tasevska.

Sett till alla län används så kallad rörliga insatsvaror (såsom utsäde, energi, kemikalier och foder) mest effektivt – medan kapitalet (mark, maskiner, byggnader och avelsdjur) används minst effektivt.

En viktig orsak kan vara att investeringstakten i ny teknik varit långsammare i vissa län än i landet i övrigt. Gårdarna har däremot generellt blivit effektivare på att dra nytta av sina sidoverksamheter.

På gårdsnivå är traditionell jordbruksproduktion allra effektivast. Troliga orsaker är att gårdarna generellt blivit färre men större sedan 1998 samtidigt som teknisk utveckling effektiviserat arbetstiden.

<h3>Så har effektivitetsgraden mätts</h3>Effektivitet har i studien mätts i relation till de län som är mest effektiva. Resultaten visar därför hur nära ett visst län ligger de effektivaste länen på en skala från 0 till 100 procent, där högre värden är lika med högre effektivitet. De effektivaste jordbrukslänen ligger alla över 90 procent under hela undersökningsperioden och Stockholm låg på 100 procent på alla områden 2003-2007. Dalarna var minst effektivt inom kategorin sidverksamheter (63 procent) under 2008-2013, följt av Blekinge (76).Källa: Agrifood<h3>Agrifood economics centre… </h3>… är ett samarbete mellan SLU och Lunds universitet och som ska ge regering och riksdag vetenskapligt underbyggda underlag för strategiska och långsiktiga beslut.Källa: Agrifood

Storstadsnära jordbruk i slättbygder har generellt den effektivaste produktionen i Sverige, enligt en ny studie från Agrifood. Minst effektiva är de i Dalarna, Södermanland, Blekinge och på Gotland.

Minst effektiva är de i Dalarna, Södermanland, Blekinge och på Gotland.

Här är de effektivaste jordbrukslänen

Lantbruk

Skåne, Västra Götaland, Stockholm, Uppsala och Västmanlands län har den effektivaste produktionen i Sverige, enligt en ny studie från Agrifood.