Oskar Schönning

Härifrån kommer mjölken, betonar Arla. Men allt fler Arlavaror i Sverige har danskt ursprung.

<p>Coronakrisen har satt Sveriges självförsörjningsgrad i blickfånget. Ett viktigt område är mjölk och mejeriprodukter, som har stor betydelse även för köttproduktion och andra delar av svenskt lantbruk. </p>

<p>ATL har jämfört statistik från Jordbruksverket med statistik från Arlas egna årsredovisningar. Siffrorna visar att det är Arla som står för nästan hela nedgången i svensk mjölkproduktion sedan åtminstone 2015.</p>

”Vi gick samman istället för att slåss” Arlas styrelseordförande Jan Toft Nørgaard om fusionen mellan Arla och danska MD Foods år 2000. Sedan dess har mejeriimporten från Danmark till Sverige ökat till rekordnivåer.

<p>– Jag blir förvånad att Arla har minskat så mycket i förhållande de andra mejerierna, säger Åsa Lannhard Öberg, jordbrukspolitisk utredare på Jordbruksverket.</p>

<p>Mellan 2015 och 2019 sjönk Arlas svenska mjölkinvägning stadigt, från 1,99 till 1,79 miljoner ton, en minskning med drygt 10 procent. Under samma period ökade först den övriga svenska mjölkinvägningen, för att sedan backa efter torkan 2018 och efter att Gefleortens mejeriförening gått upp i Arla.</p>

<p>Totalt sett visar ATLs undersökning att den övriga svenska mjölkinvägningen minskat från 938 000 ton 2015 till 916 000 ton 2019, en nedgång med 2,3 procent.</p>

<p>I Danmark ökar i stället Arlas mjölkproduktion: från 4,7 miljoner ton 2015 till 4,94 miljoner ton 2019. Som ATL tidigare berättat producerar en dansk Arlabonde i snitt nästan tre gånger så mycket som en svensk kollega.</p>

<p>Eftersom vinstmedlen i Arla delas ut i förhållande till levererad mjölkmängd innebär utvecklingen att den ekonomiska makten i Arla förskjuts mot Danmark, där Arla också har sitt huvudkontor. Även den politiska makten i Arla påverkas av mjölkmängden. I representantskapet, som är Arlas ”riksdag”, har Danmark 77 platser, att jämföra med 50 platser för Sverige, 25 för Storbritannien och 23 för övriga medlemsländer, enligt information från Arla.</p>

Åsa Lannhard Öberg, jordbrukspolitisk utredare på Jordbruksverket.

<p>När ATL tidigare i år frågade Arlas danska vd Peder Tuborgh vad svenska Arlabönder tjänat på att vara medlemmar i Arla under hans tid som vd svarade han:</p>

<p>– Stor tillgång till europeiska och internationella marknader. Om du inte är del av en expan­sion i världen på ett meningsfullt sätt, så kommer världen att komma till dig.</p>

<p class="linkBlock">LÄS OCKSÅ: <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/arla-svarar-nedgang-i-svensk-mjolkproduktion-var-vantad/">Arla svarar: Nedgång i svensk mjölkproduktion var väntad</a></p>

”Om du inte kan komma till omvärlden så kommer omvärlden att komma till dig” Arlas VD Peder Tuborgh om sin syn på export.

<p>Sedan 2005 har Sveriges bytesbalans på mejeriprodukter varit negativ, det vill säga att importen av mejeriprodukter varit större än exporten. En skillnad som ökat för varje år. </p>

<p>Det största importlandet till Sverige i mejerisegmentet är Danmark, där Arla är marknadsdominant. Den största importvaran är ost.</p>

<p>ATL:s sammanställning visar att Sverige importerar så mycket ost från Danmark att den produktkategorin, omräknat till så kal­lade mjölkekvivalenter, motsvarar nästan hela Sveriges importökning de senaste åren (se diagram). Till det kommer danska importvolymer även i kategorierna smör, mjölkpulver, mjölk och grädde.</p>

Kvibille Cheddar. Även här säljer Arla på det svenska.

<p>Camilla Eriksson har tidigare jobbat på SLU men arbetar nu på FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut, där hon forskar på Sveriges försörjningsförmåga.</p>

<p>– Vill man vara helt säker på att stötta svensk mjölkproduktion som konsument får man kanske köpa från ett lokalt mejeri i stället för Arla, säger hon när hon tar del av ATL:s undersökning.</p>

<p>– Samtidigt är ju Arla ett medlemsföretag. Om medlemmarna vill ändra på den här utvecklingen har de ju en möjlighet att påverka sin styrelse att gå i den riktning som de vill, säger Camilla Eriksson.</p>

<h3>Fakta: Mjölkekvivalenter</h3><p>Jordbruksverket utgår från en schablon som säger att det går åt tjugo kilo mjölk för att tillverka ett kilo smör, tio kilo mjölk för att tillverka ett kilo ost och sex kilo mjölk för att tillverka ett kilo mjölkpulver. Dryckesmjölk, grädde och produkter som fil och yoghurt beräknas alla kräva ett kilo råvara till ett kilo färdig produkt enligt schablonen. </p><p><b>Källa:</b> Jordbruksverket</p>

<p>Det är Arla som stått för nästan hela nedgången i svensk mjölkproduktion de senaste fem åren. Det visar en genomgång som ATL gjort.</p><p>Samtidigt ökar den danska mejeriimporten till Sverige i takt med att de danska Arla­bönderna ökar sin produktion.</p>

Arla står för nästan hela nedgången i svensk mjölkproduktion de senaste fem åren. Det visar en genomgång som ATL gjort.

Arla betonar det svenska – men importen ökar

Djurhållning

Det är Arla som stått för nästan hela nedgången i svensk mjölkproduktion de senaste fem åren. Det visar en genomgång som Tidningen ATL har gjort. Samtidigt ökar den danska mejeriimporten till Sverige i takt med att de danska Arla­bönderna ökar sin produktion.