Mari Nälsén

Få saker intresserar lantbrukare som generationsskiften, det märker Maria Rommerud på LRF Konsult i Örebro framför allt på träffarna ”Gården byter ägare” som har arrangerats i tio års tid.

Det finns ofta en rädsla för att det ska bli fel, att inte barnen vill ta över eller att det ska bli ovänskap i familjen. Därför blir frågan till barnen ibland om de vill ta över gården inte ens ställd, än mindre besvarad.

– Det finns tre saker man främst ska tänka på när det kommer till generationsskiften, berättar Maria Rommerud, jurist på LRF Konsult i Örebro som bistår vid omkring 40 generationsskiften årligen.

– Det är tid, kommunikation och delaktighet.

Det handlar om att börja i tid, fundera på hur du vill ha det och våga ställa frågan till dig själv - och till dina barn: ”Hur vill ni ha det?”.

– De allra flesta är inte tankeläsare, man bör signalera i tid om att det finns en möjlighet att ta över gården om de vill och har intresse, berättar Maria Rommerud för tidningen Lantmannen.

Varför är det då så svårt att tala om?

– Jag tror att det sitter i väggarna, att tala om ett generationsskifte är bland det mest nakna man gör. Fastighetsägaren har inte sällan en del av sin identitet i gården men man är kanske också rädd för att få ett nej eller att barnen, om man har fler, ska bli oense. Det finns en stor rädsla för att misslyckas i ett generationsskifte.

När frågan är ställs och alla i familjen har bestämt sig för en väg så är kommunikationen oerhört viktig.

– Det ska finnas in transparens innan övertagandet så att alla känner sig delaktiga, menar Maria Rommerud.

Det är fortfarande vanligast att generationsskiftet sker mellan föräldrar och barn, men Maria Rommerud upplever att det är allt färre som tar över verksamhet efter sina föräldrar när det kommer till att bedriva aktiva jordbruk. Lönsamheten är en svår fråga då marknadsvärdena ofta med god marginal överstiger avkastningsvärdet. Skogen eller utarrenderade jordbruk överlåts inte sällan till någon som driver gården vid sidan om ett hel- eller deltidsarbete. Maria Rommerud tror inte att det bara handlar om ointresse utan om just ekonomi. Det är svårt att genomföra ett generationsskifte rättvist och få det att gå hop ekonomiskt för övertagaren.

– Vi går mot större och större enheter, effektivare maskiner och stordrift. Övertagaren ska vara trygg i att det går att driva gården såsom han/hon önskar.

Fotnot: Det här är en artikel från tidningen Lantmannen nummer 2 2018. Teckna prenumeration på <a href="https://lrfmediashop.se/kampanj/lantmannen-2/?lp-variation-id=1#1489530890889-5a1d5533-7896">www.lantmannen.nu</a>

LÄS MER: <a href="http://www.atl.nu/jobb-karriar/mycket-att-tanka-pa-nar-foretaget-ska-skiftas/">Mycket att tänka på vid skiften</a>LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/peter-har-sparat-i-20-ar/">Så gör Peter för att maxa pensionen</a>LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/varannan-bonde-hoppas-att-barnen-tar-over/">Varannan bonde hoppas att barnen tar över</a>

<h3>Fyra tips för ett lyckat generationsskifte</h3>Maria Rommeruds tips på ett lyckat generationsskifte:1. Tid, kommunikation, delaktighet2. Planering. Exempelvis: ”Hur hårt ska jag hugga i skogen, hur planerar jag skatten bäst inför ett övertagande.”3. Ta hjälp om du behöver. Det finns inget självuppfyllande i att ta hjälp om du behärskar kommunikationen, hur man räknar och om du har kläm på skatten. Men annars kan det vara bra med stöd. Någon som projektleder i generationsskiftet. 4. Fungerar det inte så sälj - det behöver inte vara ett misslyckande att sälja. Att hitta någon granne eller annan som vill ta över och driva vidare kan vara en vinstlott.

Rädslan över att misslyckas med generationsskiftet gör att frågan ibland aldrig blir ställd. – Intresset är jättestort men trots det är det få som vågar prata om det, säger Maria Rommerud, jurist på LRF Konsult i Örebro till tidningen Lantmannen.

Låt det tar tid, prata om det och planera. Det är generationsskiftesexpertens bästa tips.