Ulf Aronsson

I fjol våras presenterade dåvarande landsbygdsminister Sven-Erik Bucht <a href="https://www.atl.nu/skog/fortfarande-manga-fragetecken-kring-skogsprogrammet/">det nationella skogsprogrammet</a>. Men arbetet slutar inte där, och i onsdags möttes programrådet för att fortsätta arbetet under ledning av nuvarande landsbygdsminister Jennie Nilsson.

Enligt uppgifter till ATL gick hon ut hårt och bad parterna att direkt lägga upp alla nuvarande låsningar och problem på bordet. Ett sådant inspel kom redan före mötet, då tre miljöorganisationer i ett öppet brev <a href="https://www.atl.nu/skog/miljrorelsen-efterlyser-holistiskt-perspektiv/">listade fem frågor</a> de anser måste lösas.

– Jennie Nilsson har en ambition och ett arbetssätt att identifiera konfliktfrågor och lösa upp dem. Det är en god ambition, skogen är för viktig för att inte hanteras rätt, säger Paul Christensson, som deltog på mötet i egenskap av ny ordförande för <a href="https://www.atl.nu/skog/sven-erik-hammar-lamnar-lrf-skogsagarna/">LRF Skogsägarna</a>.

Mötet fokuserade bland annat på skogens roll i en växande bioekonomi.

– Det var bland annat diskussioner om hur resursen kan nyttjas bättre, hur råvaran ska räcka till med mera. Det var ett antal områden som nu ska bearbetas till en nationell konferens som hålls 4 - 5 december, säger Paul Christensson.

Enligt vad ATL erfar identifierades totalt dussinet problemområden (se faktaruta), allt ifrån äganderätt och artskydd till markanvändning på landskapsnivå samt intensivskogsbruk och lönsamhet.

Hur kändes mötet, i debatten upplevs läget ofta som ganska låst?

– Det var ju första mötet för mig och jag är född optimist, men också realist. Skogen har en avgörande roll för vår framtid, och det är inte bara det ena eller det andra. Jag tror på ett hållbart brukande och det är något som vi måste kunna hantera över tid. Men hög produktion är också miljövård. 80 procent av energin vi använder globalt är fossil, och den måste stanna i backen. Vi behöver förnyelsebara alternativ som skogen kan ge.

– Till syvende och sist har vi en fastslagen politik från slutet av 1990-talet, som också utreddes 2006 - 2008, och som jag upplever att det finns ett brett politiskt stöd bakom. I 25 år har vi haft en politik där mycket pekar åt rätt håll. Vi sköter skogen ganska bra i Sverige, men vi kan bli bättre.

– Det finns en stor bredd på åsikter men politiken måste ta sig samman, ta ansvaret, göra en klok avvägning och ta beslut, avslutar Paul Christensson, som också ser den pågående <a href="https://www.atl.nu/skog/aganderatt-i-skogen-ska-utredas/">utredningen om äganderätten</a> som en viktig pusselbit.

Stormfällda träd i Tivedens nationalpark.

<h3>Problemområden i skogen enligt programrådet:</h3>IntensivskogsbrukNyckelbiotoper/artskyddÄganderätt/renskötselBioekonomi kontra naturvårdKunskapsfrågorMarkanvändning på landskapsnivåTillväxtfrågorIncitament och lönsamhet för enskildaHur miljömålen ska bli nåbaraArealmål för skyddSamspel mellan myndigheter och markägareRåvarutillgång kontra klimatfrågan<h3>Organisationer i det nationella skogsprogrammets programråd:</h3>EnergimyndighetenFormasFältbiologernaGS FacketIkea of SwedenInnventia (Rise)LRF SkogsägarnaNaturskyddsföreningenNaturvårdsverketPreemRegion VästerbottenSametingetSkogsindustrinSkogsstyrelsenStockholm Environment InstituteSveaskogSvebioSvenska EkoturismföeningenSvenskt FriluftslivSveriges HembygdsföreningSveriges LantbruksuniversitetSverokVinnovaWWF

Låsningarna i skogen måste lösas, det var landsbygdsminister Jennie Nilssons ambition när det fortsatta arbetet med det nationella skogsprogrammet drog i gång. Tolv problemområden identifierades.