David Gustavsson

Efter arbetsmaskiner inom industri, bygg och anläggning sker störst utsläpp från jordbruksmaskiner (17 procent). Därefter följer skogsmaskiner (14 procent).

2017 uppgick jordbrukets växthusutsläpp till totalt 7,2 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Det motsvarade 13,6 procent av Sveriges totala klimatutsläpp och var en minskning med 6 procent sedan 1990.

Nedgången beror främst på en halvering av antalet mjölkkor och grisar samt en minskad användning av mineralgödsel. Andra viktiga orsaker var att gårdarna blev färre och större, den totala åkerarealen krympte och gödselhanteringen effektiviserades.

Det visar Naturvårdsverkets rapport <a href="https://www.naturvardsverket.se/Om-Naturvardsverket/Publikationer/ISBN/6800/978-91-620-6848-6/">”Fördjupad analys av svensk klimatstatistik 2018”</a> som publicerades i december i fjol.

Drygt hälften av jordbruksutsläppen 2017 kom från åkermark, främst i form av så kallad lustgas. 42 procent utgjordes av metan från idisslare, en minskning med 8 procent sedan 1990. En viktig orsak var att antalet mjölkkor nästan halverades med 44 procent under perioden till 322 000 stycken.

Mjölkkornas metanutsläpp sjönk med 30 procent, samtidigt som mjölkavkastningen per ko ökade med 46 procent till 9 517 kilo per år. Antalet grisar blev 40 procent färre och deras metanutsläpp minskade med lika mycket. Däremot ökade motsvarande utsläpp från nötkreatur för köttproduktion med 16 procent under perioden. Orsak: Antalet djur blev 3 procent fler.

<h3>Mer mineralgödsel leder till ökade utsläpp</h3>

18 procent av utsläppen 2017 kom från gödselhantering, en nedgång med totalt 2 procent sedan 1990. Mellan 2012 och 2017 steg dock utsläppen från mineralgödsel med 30 procent efter ökad användning. Med 1990 som startår rör det sig dock om en minskning med 12 procent.

Gödselutsläpp från nötkreatur för köttproduktion ökade med 48 procent under perioden. Samtidigt minskade motsvarande utsläpp från mjölkkor och grisar med 26 procent, vilket kompenserade för uppgången bland nötkreatur.

Efter arbetsmaskiner inom industri, bygg och anläggning sker störst utsläpp från jordbruksmaskiner (17 procent), följt av skogsmaskiner (14 procent). Totalt står alltså lantbruket för en knapp tredjedel av maskinutsläppen i Sverige. Så har det i stort sett varit sedan 1990-talet, medan de minskat med 7 procent i skogsbruket.

Rapporten nämner dock att jordbruket gjort viktiga investeringar i ny teknik vilket gett betydande generella utsläppsminskningar. Kolbindande åkermark och rötning av stallgödsel till biogas är några förslag på åtgärder i sektorn framöver.

<h3>Gödselhantering</h3>Naturvårdsverket definierar i sin rapport gödselhantering som lagring av stallgödsel samt användning av detsamma på jordbruksmark. Hanteringen omfattar även gödsel från betesdjur och till exempel gödningsmedel som sprids på jordbruksmark.Källa: Naturvårdsverket

Svenska jordbrukets klimatutsläpp minskade med 6 procent mellan 1990 och 2017, enligt en rapport från Naturvårdsverket.

Utsläppen från svenskt jordbruk minskade med 6 procent mellan 1990 och 2017.

Jordbruket påverkar klimatet allt mindre

Lantbruk

Utsläppen från svenskt jordbruk minskade med 6 procent mellan 1990 och 2017, enligt en rapport från Naturvårdsverket.