Hans Dahlgren

I dag finns det möjlighet att klimatkompensera genom att exempelvis köpa utsläppsrätter eller bidra till att skog planteras i Afrika. Men företaget Miljömatematik vill nu använda det svenska jordbruket för att binda mera kol i marken på hemmaplan.

Tanken är att lantbruksföretagen själva ska kunna tjäna pengar på tjänsten genom att utföra olika åtgärder på gården.

– Vi tycker att man ska få ersättning för detta. Om man kan lagra kol i marken så blir det ju en ny produkt som jordbruket kan sälja. Nu köper vi kolinlagring i Afrika, varför ska man inte kunna köpa svensk? säger Jessica Johansson, omställningskonsult på Miljömatematik.

Ute på gårdarna som deltar handlar det om att förändra och utveckla sina arbetssätt så att mera växtmaterial, både levande och dött, stannar kvar i fälten. I år ska flera metoder testas och utvärderas på ett tiotal gårdar.

– Det är bland annat agroforestry, trädrader som planteras, det kommer att vara plöjningsfritt, utveckling av vallodling, daglig flytt av djur, kantzoner, fånggrödor och mellangrödor, berättar Jessica Johansson.

Under det treåriga projektet finns många utmaningar, men några är större än andra. En avgörande punkt för att någon ska betala för tjänsten är att effekten av en åtgärd går att mäta. Här är huvudspåret analys av satellitbilder, men även modelleringar och i viss mån jordprover är aktuella.

Att projektet ska kunna utmynna i en fungerande efterfrågad tjänst är Jessica Johansson övertygad om.

– Klimatkompensation i andra länder har ju fått kritik. En produkt som är svensk, har hög trovärdighet och bidrar till ökad lönsamhet i svenskt jordbruk tror jag är väldigt attraktiv. Vi har märkt ett stort intresse.

Affärsmodellen och prissättningen är inte klar. Det är en av frågorna som ska utredas under projektet. Men redan under första året har man köpare till tjänsterna. Max Burgers och Oatly går in och betalar.

– Under det här pilotåret sätter vi samma pris som på koldioxidskatten, så ungefär 1 000 kronor per ton koldioxid, säger Jessica Johansson.

De räknar inledningsvis med en schablon där åtgärderna binder ett ton koldioxid per hektar och ersättningen kan då bli 1 000 kronor per hektar.

Just nu jobbar man på en webbaserad plattform som både ska bli handelsplats och kunskapsbank. Målet är att säljaren och köparen av tjänsten ska handla direkt med varandra, utan mellanhänder.

Till en början riktar projektet in sig på företag inom livsmedelsindustrin som kunder. Gruppen köpare kan senare komma att utvidgas, men inte alla ska släppas in i systemet.

– Vi kommer att ha höga krav på de som ska köpa av oss att de också minskar sina egna utsläpp. Man kommer inte att få handla annars, säger Jessica Johansson.

<h3>Treårigt projekt</h3><h3>Mer om kolinlagring:</h3>

• En förstudie om kolinlagring finansierades av Vinnova. Därefter startade det nu aktuella projektet i december 2019, med finansiering av svenska staten och EU genom Jordbruksverket och Europeiska innovationspartnerskapet EIP. Det ska pågå i tre år.

• I projektet deltar bland andra SLU, Lunds Universitet och Stockholm Resilience Center. Första året deltar också tiotalet lantbruk, men det ska senare bli fler.

• Miljömatematik är ett icke vinstdrivande företag. Deras mål är att göra livsmedelsproduktionen mera hållbar för klimat och miljö. Det sker i samarbete med forskare, lantbruk och industri.

• Företaget Clean Nature i Stockholm har som idé att <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/klimatet-ny-affarside-for-salixodlare">odla salix på jordbruksmark</a> för att binda koldioxid. Träden ska växa i 20 år och odlaren ska få en årlig ersättning. Försök är på gång i trakterna runt Karlstad.

• Nyligen lanserade en grupp franska odlare inom conservation agriculture en egen märkning som man hoppas ska <a href="https://www.atl.nu/marknadskronika/att-ta-betalt-for-okad-kolinlagring/">ge en merbetalning för bland annat kolinlagring</a>. Hur stor merbetalningen ska vara övervägs fortfarande.

Växtodlare får huvudrollerna när ett svenskt system för klimatkompensation drar igång. Redan i år görs de första testerna med odlare som ska lagra mera kol i sina marker – och få betalt för det.

Växtodlare får huvudrollerna när ett svenskt system för klimatkompensation drar igång.

Kol kan bli den nya grödan

Lantbruk

Växtodlare får huvudrollerna när ett svenskt system för klimatkompensation drar igång. Redan i år görs de första testerna med odlare som ska lagra mera kol i sina marker – och få betalt för det.