Sara Johansson

Förespråkarna för genredigering hoppades att grödor framtagna med den nya tekniken skulle ha en snabbare väg till åkrarna än genmodifierade grödor har.

<p>När EU-domstolen i juli 2018 <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/kraven-skarps-pa-genredigerade-grodor/">slog fast</a> att växtförädlingsmetoder som Crispr/Cas9, ibland kallat genredigering eller gensaxning, omfattas av EU:s lagstiftning kring genmodifiering var det en besvikelse för de som hoppats på att den nya tekniken skulle slippa den långa godkännandeprocess som gäller för genmodifierade grödor. Nu väcks förespråkarnas hopp igen efter att Stella Kyriakides, EU-kommissionär med ansvar för livsmedel och hälsa, sagt att ett lagförslag förbereds. Det nya regelverket ska ska ingå den <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/eu-kommissionar-miljon-kraver-ett-annat-jordbruk/">"Från jord till bord-strategi"</a> som Stella Kyriakides ska presentera i vår. Uttalandet gjordes i samband med att EU-kommissionären besökte den stora livsmedelsmässan Grüne Woche i Berlin.</p>

<p>Till våren kommer ett förslag om hur nya växtförädlingsmetoder ska hanteras i EU:s lagstiftning, skriver .</p>

Till våren kommer ett förslag om hur nya växtförädlingsmetoder ska hanteras i EU:s lagstiftning.