David Gustavsson

Hälsingestintan gick i konkurs den 23 maj.

Det 23 maj i år meddelade Hälsingestintans ledning att <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/halsingestintan-i-konkurs/">bolaget försatts i konkurs efter stora förluster</a>.

Nu kan ATL berätta att bolaget hann ta in 12 miljoner kronor från sina befintliga aktieägare.

– Alla pengarna gick till att finansiera våra förluster. Vi förlorade 3 miljoner i månaden under 2019. De senaste fem åren har vi totalt gjort förluster på 100 miljoner, säger Hälsingestintans numera före detta ordförande Johan Fant till ATL när vi når honom på telefon.

Läget förvärrades i höstas när en planerad nyemission gick i stöpet i september. Målet var att få in minst 8 miljoner kronor och som mest 17,5 miljoner kronor med hjälp av nya aktieägare. Men intresset visade sig vara svalt och emissionen ställdes in.

I ett sista försök att rädda företaget vände sig Hälsingestintan då till befintliga aktieägare igen. De gick med på att först gå in med 4 miljoner i januari och sedan ytterligare 8 miljoner i mars – totalt 12 miljoner.

Borde ni ha försatt bolaget i konkurs efter den misslyckade emissionen i höstas?

– Jo, med facit i hand hade det varit bättre. Men det är lätt att vara efterklok och vi hade då fortfarande en plan för att vända utvecklingen.

Hälsingestintans före detta ordförande Johan Fant medger att det ”med facit i hand” hade varit bättre att avveckla bolaget redan i början av året.

I början av året var ledningens bedömning att bolaget skulle göra en förlust på 5 miljoner kronor under första halvåret, enligt Johan Fant. Därefter skulle man vända till plus i slutet av 2019.

– Men under våren inkom ledningen med en ny prognos som visade att förlusterna snarare skulle komma att uppgå till 20 miljoner i år i stället för 5 och därmed var pengarna slut, säger Johan Fast.

Det är stor skillnad på 5 och 20 miljoner. Hur kunde ledningen komma fram till så olika slutsatser på kort tid?

– Vi har följt utvecklingen från månad till månad och var i början av året i ett skede där vi hade fått ordning på våra kostnader, anställt fler försäljare och hittat vad vi såg som rätt pris på produkterna. Vi såg helt enkelt att vi hade en realistisk plan med konkreta åtgärder.

Men planen visade sig vara allt för optimistisk.

Vad har ni dragit för slutsatser av konkursen hittills?

– Att bolaget var en liten utmanare som konkurrerade mot ganska stora väletablerade aktörer, på både slakt- och distributionssidan. Det medförde att våra inköpskostnader blev lite för höga, liksom produktionskostnaderna, samtidigt som vi hade ett lite för lågt försäljningspris. Det sammantaget gjorde det ohållbart.

Men varför var det ingen i ledningen eller styrelsen som ryckte i nödbromsen tidigare?

– Vi brann alla för affärsidén med lokalproducerat etiskt kött och vi vidtog en mängd åtgärder för att vända trenden, men lyckades tyvärr inte, vilket är jättetråkigt och tragiskt.

Hälsingestintan är <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/halsingestintans-innebar-miljonforlust-for-lantbrukare/">skyldigt ett tiotal bönder totalt 6 miljoner kronor</a>. Det rör sig om fordringar på mellan 100 000 upp till 1 miljon kronor i uteblivna betalningar till lantbrukare som anlitat bolaget.

Konkursade Hälsingestintan tog in totalt ytterligare 12 miljoner kronor från befintliga aktieägare under 2019.– Alla pengar gick till att finansiera bolagets förluster, säger bolagets före detta ordförande Johan Fant till ATL.