Fredrik Loberg

large_210614-moraskogsbranduv4-c9.jpg

medium_210614-moraskogsbranduv4-c9.jpg

small_210614-moraskogsbranduv4-c9.jpg

thumbnail_210614-moraskogsbranduv4-c9.jpg

210614-moraskogsbranduv4-c9.jpg

Under de senaste somrarnas många skogsbränder i Sverige har lantbrukets betydelse i brandbekämpningen blivit tydlig. Så sent som nu i veckan användes gödseltunnor för att forsla vatten till räddningstjänsten vid bekämpningen av en stor skogsbrand i Moratrakten.&nbsp;

Åtskilliga sådana insatser organiseras varje år av maskinringarna i Sverige tillsammans med LRF Entreprenad. I de 14 maskinringarna finns 4&nbsp;500 medlemmar.&nbsp;– Förutom gödseltunnor har de exempelvis grävmaskiner och hjullastare som kan vara till nytta vid bränder, säger Magnus Lindberg, vd i såväl Maskinringen nationellt som för organisationens Gävel/Dala-avdelning.<h2>Får utbildning</h2>I Småland har Maskinringens samverkan med räddningstjänsterna kommit längst, med ett journummersystem och flera hundra listade gödseltunnor. Redan på 1990-talet kom Jönköpings län i gång.&nbsp;De senaste ett till två åren har insatserna blivit allt mer välorganiserade även på andra håll, bland annat i Gävle/Dala.&nbsp;– Här deltog över 60 maskinförare i en fyra timmar lång utbildning med räddningstjänsten, berättar Magnus Lindberg.&nbsp;Några som gick kursen hade erfarenheter från de enorma skogsbränderna i Västmanland och Hälsingland. Karavaner av traktorer med gödseltunnor som forslade vatten bidrog då till släckningsinsatserna men samordningen fungerade inte optimalt.&nbsp;

medium_210614-moraskogsbranduv4-_2.jpg

small_210614-moraskogsbranduv4-_2.jpg

thumbnail_210614-moraskogsbranduv4-_2.jpg

210614-moraskogsbranduv4-_2.jpg

Efteråt tog det också lång tid att exempelvis fastställa antalet nedlagda arbetstimmar. Inom Gävle/Dalas maskinring ska sådana osäkerhetsfaktorer inte behöva uppstå igen, enligt Magnus Lindberg.&nbsp;– När det väl börjar brinna är vi förberedda på ett annat sätt jämfört med tidigare, säger han och fortsätter:– En av de viktigaste bitarna är att vi kommer att ha tillgång till räddningstjänstens kommunikationssystem i samband med större insatser. Att använda mobiltelefonsnäten är inte optimalt.&nbsp;<h2>Behöver 5 miljoner</h2>Nivåerna på ersättning till lantbrukarna vid deltagande i brandbekämpning ser olika ut i olika delar av Sverige. Principen är däremot densamma som vid andra affärsuppgörelser mellan Maskinringen och lantbrukarna/maskinförarna enligt Magnus Lindberg.&nbsp;– Räddningstjänsten vänder sig till oss för att rekvirera lämpliga resurser. Sedan ser vi till att få fram den utrustning som behövs, säger han.

Flera maskinringar har utsett arbetsledare som koordinerar lantbrukarnas insatser vid stora släckningsinsatser, berättar&nbsp;Magnus Lindberg. Men för att ett system med jourhavande arbetsledare ska fungera nationellt och bli långsiktigt behövs nu ett tillskott av pengar, anser Maskinringen och LRF Entreprenad.– För att vi ska kunna ha jour vid alla maskinringar dygnet runt hela sommarsäsongen vill vi se ett ekonomiskt stöd från staten. Annars är risken att det här samhällsviktiga samarbetet på vissa platser rinner ut i sanden, säger Magnus Lindberg.Enligt preliminära beräkningar behövs ett initialt tillskott på 5 miljoner kronor per år till utbildningsinsatser och jourhållning via landsbygdsresurser.&nbsp;– Det är väldigt lite pengar i förhållande till de statliga investeringarna i exempelvis vattenbombande flygplan, säger Anders Drottja, verksamhetsansvarig på LRF Entreprenad.&nbsp;

Ett av Sveriges flygplan för brandbekämpning.

large_sdlcROAtTTBt08-nh.jpg

medium_sdlcROAtTTBt08-nh.jpg

small_sdlcROAtTTBt08-nh.jpg

thumbnail_sdlcROAtTTBt08-nh.jpg

sdlcROAtTTBt08-nh.jpg

<h2>MSB: Skett en jättestor utveckling</h2>Senast för några veckor sedan diskuterades frågan med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB.&nbsp;&nbsp;–&nbsp;Vi ser positivt på resurserna som maskinringarna inventerat och byggt upp runt om i Sverige. Det har skett en jättestor utveckling de senaste åren och vi vill hitta former för att ta vara på denna möjlighet, säger Patrik Perbeck, chef vid MSBs enhet med inriktning skydd mot olyckor.&nbsp;MSB har inlett arbetet med att undersöka möjligheterna till ekonomiskt stöd för exempelvis jourverksamhet, arbetsledning och resursanskaffning.&nbsp;– Som myndighet är vi ju styrda av vad våra pengar kan användas till. Förhoppningsvis kan vi hitta en modell som fungerar, säger Patrik Perbeck.

Lantbrukarnas insatser vid skogsbränder blir alltmer välorganiserade. Nu höjs krav på att staten går in med ekonomiskt stöd.– För att säkra jourverksamhet och arbetsledning i hela landet behövs pengar, säger Magnus Lindberg från Maskinringen Sverige.