Sara Johansson

large_skogallman.jpg

medium_skogallman.jpg

small_skogallman.jpg

thumbnail_skogallman.jpg

skogallman.jpg

Dagen efter att EU-kommissionen släppte tolv klimatförslag har de flesta berörda inte hunnit göra någon djupare analys av vad paketet betyder för deras verksamheter och hjärtefrågor. Men en första bedömning kan göras.

– Vår känsla är att det här kommer att begränsa våra möjligheter att bidra till klimatomställningen, säger Anna Holmberg, chef för Skogsindustriernas Brysselkontor, när ATL talar med henne på torsdagen.Hon tänker bland annat på lulucf-lagstiftningen vars syfte är att öka koldioxidbindningen i skog och mark. <a href="https://www.atl.nu/eu-kommissionen-foreslar-forandringar-i-lulucf">EU-kommissionen vill höja ambitionerna</a>, och införa bindande mål på medlemsstatsnivå med sikte på 2030.– Vi har nio år på oss fram till 2030. Man kan göra åtgärder i skogen som gör att den växer bättre, för att öka sänkan, men vi hinner inte åstadkomma så mycket på nio år. Det finns en uppenbar risk att det här kommer att behöva göras genom att sänka avverkningen.<h2>Frågor om vem som ska få avverka</h2>Lennart Ackzell, internationell samordnare på LRF Skogsägarna, ser också att förslaget vill tvinga fram ett skogsbruk med mindre avverkning. Han frågar sig hur de nationella målen ska uppnås på skogsägarnivå.– Ska vi ha ett mjölkkvotssystem mellan skogsägare? Vem ska få avverka?

På WWF välkomnar man höjda mål för EU:s kolsänka. Men Ola Hansén, senior rådgivare i klimat- och energifrågor hos miljöorganisationen, undrar också vad de nationella målen kommer att innebära. Enligt förslaget ska Sverige bidra med 47 miljoner ton koldioxidekvivalenter, av EU:s totalmål på 310 miljoner ton. Finland, ett annat skogsrikt land får ett mål på 17 miljoner ton och länder som Danmark och Irland, som har lite skog och mycket djurproduktion, får släppa ut mer.&nbsp;– Vi har inte analyserat klart, men man kan undra: Är det rimligt?I det <a href="https://www.atl.nu/eu-kommissionen-vill-stalla-hogre-krav-pa-bioenergi">förslag som rör förnybar energi</a> är det också detaljregleringen som upprör skogsbruksintressena. EU-kommissionen vill införa striktare kriterier kring vad som får räknas som förnybar energi, och varifrån och hur trädbiomassa får tas.– Vi står helt bakom att den förnybara energin ökar. Men samtidigt vill de göra det svårare att använda förnybar energi från skogen, säger Anna Holmberg.

<h2>Detaljreglering ifrågasätts</h2>Lennart Ackzell anser att förslagen som begränsar varifrån man får ta biomassa till bioenergi är kontraproduktiva. Dagens system använder redan restprodukter på effektivast möjliga sätt, enligt honom, och restprodukter kommer det att finnas oavsett vad de får användas till.– Ska vi lägga dem i deponi, låta dom ruttna och släppa ut sin koldioxid och den lagrade värme som vi byggt in i ved? Det verkar ju fullständigt idiotiskt.Även Ola Hansén är lite frågande till de nya hållbarhetskriterier EU-kommissionen vill införa. För WWF är det viktigt att klimatåtgärderna inte går ut över den biologiska mångfalden, och vid en första anblick är det inte uppenbart att en detaljreglering på EU-nivå är det bästa sättet att uppnå den balansen, menar han. Dessutom behövs det bättre uppföljning av att reglerna följs.– Vi har viss tveksamhet till hur Sverige följer upp biodiversitetsbitarna kring den fasta biomassan i den befintliga lagstiftningen. Bara de kraven är ganska långtgående, men då måste kommissionen ha någon sorts uppföljning av att medlemsstaterna rapporterar på rätt sätt och också följer vad som står i direktivet.

<h3>Läs mer om EU-kommissionens klimatpaket</h3><a href="https://www.atl.nu/eu-kommissionen-vill-stalla-hogre-krav-pa-bioenergi">Högre krav på bioenergi i jättepaket om klimatet</a><a href="https://www.atl.nu/eu-kommissionen-foreslar-forandringar-i-lulucf">Nya bindande mål för kolsänkor i jord och skog föreslås</a><a href="https://www.atl.nu/eu-kommissionen-foreslar-koldioxidtullar-for-mineralgodsel">Koldioxidtullar för gödsel på förslag</a>