Maria Eremo

Familjen Dalme drabbades av mjältbrand 2011 då ett 20-tal av gårdens djurbesättning dog.

– Vi förlorade 200 000 kronor och det krävdes enormt merarbete, säger Bengt Dalme som driver Hammar säteri, i Örebro län.

Man vet inte exakt varifrån utbrottet 2011 och senare på granngården 2013 kom, men det finns tankar om kadavergravar från 1940-talet.

LÄS MER:<a href="http://www.atl.nu/lantbruk/mjaltbrandsavsparrningar-rivs/"> Sanering i Omberg avslutad</a>

– Vi kan ju inte veta säkert, vi vet inte exakt var gravarna finns. Men det är stora problem eftersom giftsporerna som orsakar mjältbrand kan överleva mer än 100 år i marken.

Bengt Dalme är bekymrad över hur tiden kommer att bli framöver om det inte blir fortsatt rekommendation för mjältbrandsvaccination.

Mjältbrand är en dödlig infektionssjukdom som orsakas av en sporbildande bakterie. Under första halvan av 1900-talet var utbrott relativt vanligt bland djurbesättningar då kadaver från smittade djur ofta grävdes ned. Men från 1940-talet och fram till 2008 var det i stället relativt ovanligt.

– I och med att Kvismaren är ett våtmarksområde är det svårare att garantera att det inte finns någon marksmitta kvar, därför valde SVA att förlänga vaccinationstiden då det är något större risk i det här området än slumpmässiga platser i landet, säger Maria Lund, smittskyddshandläggare på Jordbruksverket.

LÄS MER: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/mjaltbrandssmittan-bekampningen-fas-tva/">Mjältbrandssmittan: Bekämpningen fas två</a>

För Bengt Dalme är beslutet är välkommet, men han funderar mycket på hur det blir när tiden har gått ut då lantbrukarna själva inte får ta beslut om vaccinering om inte ett beslut från Jordbruksverket finns.

– Lagen ser ut så just nu, att man inte får vaccinera mot mjältbrand om vi inte anser att det är befogat. Men om det fortfarande finns en oro inför säsongen 2019 så får vi naturligtvis diskutera frågan ett varv till, säger Maria Lund.

Bengt Dalme vill inte vara med om mjältbrand igen.

– Människor var ju rädda för att komma hit, som tur var blev ingen människa smittad.

– Just nu har vi inget pågående utbrott i landet, men vi vet att lantbrukare är observanta vid misstanke då det är anmälningsplikt vid mjältbrand, säger Maria Lund.

I området runt Kvismaren i västra Örebro län är det viktigt att djuren betar för att hålla naturreservatet i rätt skick.

I området runt Hammar Säteri tror man att det var vattendraget som förde smittan vidare och lantbrukarna har lärt sig att ta ut en veterinär direkt till betet för ett konstaterande. Bengt är tveksam till att det blir ytterligare en förlängning.

– Om staten går ut med att vi inte ska vaccinera mer, men det ändå blir ett utbrott, då borde de vara med och ersätta lantbrukarna för de djur som dör. Nu hamnar vi lite i ingenmansland och vi står ganska ensamma om det händer något, säger Bengt Dalme.

Omsättning: Cirka tio miljoner kronor.

Areal: Cirka 375 hektar åkermark och 250 hektar bete.

LÄS MER: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/miljoner-till-mjaltbrandsforskning/">Miljoner till forskning om mjältbrand</a>

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/teknik/dubbelt-drabbad-lantbrukare-jo-anmaler-lansstyrelsen/">Dubbelt drabbad lantbrukare JO-anmäler länsstyrelsen</a>

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/teknik/han-vet-hur-det-var-nar-traktorerna-borjad-rulla-in/">Han kan det mesta om traktorernas intåg</a>

I samband med flera mjältbrandsutbrott beslutade SVA att de djur som betar i närheten av Kvismaren i Örebro län skulle vaccineras mot mjältbrand under fem års tid. Nu har man förlängt tiden med ytterligare två år. Välkommet, tycker Bengt Dalme som driver lantbruk i området.

Positiv respons när SVA förlänger vaccinationstid med två år.

Lantbrukare tacksam för vaccin mot dödlig smitta

Djurhållning

Djur som betar i närheten av Kvismaren i Örebrotrakten ska vaccineras mot mjältbrand i ytterligare två år.