Hans Dahlgren

I taket. Själva roboten är batteridriven och laddar när den står stilla. Just vid robotmjölkning har den särskilda fördelar. ”Den stör ju inte kotrafiken”, säger Henrik Stenström på Berte gård.

Knappt hörbar åker den lilla vagnen fram och tillbaka över kobåsen på Berte gård i Halland.

Den rälsgående roboten är programmerad för att ströa i olika intervaller beroende på behoven i de olika båsen. När den blir tom åker den tillbaka till utgångsläget, fylls upp och fortsätter där den slutade.

Berte gård installerade sin maskin samtidigt som den nya lagården byggdes för sex år sedan.

– Någon form av strömaskin ville vi ha. Men ska man ha en minilastare med ströskopa så kostar den minst lika mycket och då måste man själv sitta och köra, säger Henrik Stenström på Berte gård.

De har sparat både arbetstid och strömaterial på investeringen. Enligt tillverkaren ska det gå åt ungefär 30 procent mindre strö, men det beror lite på hur man gjort tidigare.

I ett rum intill kobåsen finns ett lager med kutterspån på betongplatta och ett stort magasin som fylls på några gånger i veckan med hjullastare. Från magasinet matas strömaterialet automatiskt in i robotens mindre låda.

– Där det är mycket kor strör den tre gånger per dag och där det är mindre kor en eller två gånger per dag.

Enligt den svenska återförsäljaren Mafa har det sålts omkring 25 anläggningar i Sverige. Framförallt vid robotmjölkning där korna går fritt och stallet sällan är helt tomt är den populär.

Redan den minsta modellen klarar av mellan 700 och 1000 kor, beroende på hur banan läggs. Den som funderar på en investering får ta hänsyn till hur mycket arbetstid och strömaterial det går att spara och att ströjobbet verkligen blir gjort.

– Även om man har lite djur får man räkna med att man ska ha ett magasin och el, så lägre än 300 000 kronor kommer man inte, säger Fredrik Trybom på Mafa om priset.

Djurskötaren Bengt Andersson på Berte gård.

Vad krävs av stallbyggnaden för att kunna installera?

– Egentligen ingenting. En del kan hängas upp i takstolarna annars görs det med stolpar som placeras i inredningen och så kan man hänga den i dem. Den enda begränsningen är väl att det inte får vara för lågt i tak.

Personalen på Berte gård är nöjda med roboten. Det lilla problem de sett är att kutterspån kan packa sig längst ner i magasinet så att det blir stopp.

– Jag tror det hade blivit bättre om sidorna var helt raka, säger Fredrik Ivarsson som jobbar på gården.

Några andra problem har det egentligen inte varit.

– Vi har bara bytt batteri en gång under sex år, säger djurskötaren Bengt Andersson.

Magasin. I rummet intill kobåsen finns ett större lager med sågspån och strörobotens magasin som fylls med hjullastare.

Tillverkare: JH Staldservice, Danmark

Återförsäljare: Mafa i Ängelholm

Strömaterial: spån, halm, sand, torv mm.

Modeller: finns även anpassade för gris och djupströbädd.

Pris: från ca 300 000 kronor och uppåt.

Nöjda. Bengt Andersson och Fredrik Ivarsson som jobbar på Berte gård är nöjda med robotens arbete.

LÄS MER: <a href="http://www.atl.nu/hast/battre-rutiner-spar-pengar-i-stallet/">Bättre rutiner spar pengar i stallet</a>

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/smart-att-jamfora-kostnader-for-gammalt-och-nytt/">Så ska du tänka inför köp av nya maskiner</a>

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/nya-saljargumentet-for-lantbrukare/">Nya säljargumentet för lantbrukare</a>

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/hast/fodervagvagn-gor-jobbet-enklare/">Så gör du stalljobbet enklare</a>

Att lägga ut strö är tidskrävande och ofta dammigt. Men det finns system för att ta bort i princip allt manuellt arbete.