Mikael Gianuzzi

Anders Wetterin, jakt- och viltexpert på LRF, vill se en mer modern jaktalgstiftning.

Den svenska vildsvinsstammen växer snabbt och i dess spår skadorna i lantbruket. Den enda nationella statistiken som finns är en rapport från SLU som visar att kostnaderna för skadorna på gröda, mark och maskiner uppgick till 1,1 miljarder kronor år 2015.

– Sedan dess har stammen tveklöst växt liksom skadorna, säger Anders Wetterin, jakt- och viltexpert på LRF.

Men också dovhjorten har ökat kraftigt och kan orsaka skördebortfall på 50 procent eller mer på utsatta vallar. För att komma till bukt med problemen vill LRF se en ny jaktlagstiftning men även ha till en reglering och begränsning av utfodringen.

Inte sällan är det större gårdar, som ordnar säljjakter och vill ha mycket vilt på markerna, som kan köra ut foder på fastigheten. Men utfodring sker även på mindre fastigheter.

Det resulterar i att populationen vildsvin och hjortar blir allt större. Men också i att de under resten av året går över till de odlade fälten i grannskapet och betar, bökar och trampar ned.

– I dag är det helt lagligt att köra ut till exempel 10 ton sockerbetor i skogen med den effekt det har på vildsvin och dovhjort. Det finns inga verksamma regler vad gäller utfodring och det vore en ganska enkel sak att ta fram ett regelverk som styr hur mycket, med vad och med vilka metoder, säger Anders Wetterin.

En annan viktig åtgärd, enligt LRF, är att jaktlagen moderniseras och anpassas efter dagens förhållanden. Anders Wetterin pekar på att lagen är 30 år gammal och att viltsverige 1988 var något helt annat än i dag. Då fanns till exempel omkring 1 000 vildsvin. I dag är siffran 200 000 - 300 000 individer. Antalet dov- och kronhjortar var också väldigt begränsat. Det sköts cirka 3 000 per år. Nu skjuts sammanlagt 50 000 dov- och kronhjortar per år.

– Lagen är skriven för en helt annan verklighet. Jag skulle vilja kalla den för en viltskyddslag. Grunden är en tidigare lag från 1938. Det var ytterligare en annan verklighet och då handlade om att skydda arterna mot för hård jakt och dålig ordning, säger Anders Wetterin.

Han tar som exempel att den som skjuter en vuxen älg utöver sin licenstilldelning får betala en straffavgift på 7 000 kronor. Samtidigt får den som har tio gånger mer vilt på sin mark än vad marken kan bära vad gäller naturligt foder, ingen påföljd alls. Det finns inte ens något sådant lagrum.

– Det visar tydligt vad det handlar om. Det är en lag som syftar till att skydda en god och livskraftig viltstam. Men den tar inte hand om baksidan av den, det vill säga skadorna.

– Vi menar att vi måste ha någon slags mer modern jaktalgstiftning som kan balansera viltets värden mot viltets skador och kostnader, säger Anders Wetterin.

Det pågick en jaktlagsutredning 2014 som lades ned av regeringen precis när den skulle börja med huvuduppdraget att ta fram förslag på en ny jaktlag.

– Nu jobbar vi för att det ska tillsättas en ny utredning. Men det är inte helt lätt eftersom jaktfrågor upplevs som kontroversiella och tenderar att skena över partigränserna, säger Anders Wetterin.

Viltskadorna i jordbruket har ökat kraftigt de senaste åren. För att vända trenden vill LRF se en ny jaktlagstiftning men också en snabb reglering av utfodringen av vilt.