Utredaren Jan-Åke Björklund påpekar att många aktörer reagerade för långsamt eller försiktigt till en början. Tidigare igångsatta insatser hade kunna begränsa brändernas omfattning.

Dessutom avslutades vissa insatser för tidigt med följd att bränderna tog fart igen.

Han bedömer att det fanns så svåra brister vid riskbedömningen att inledningsskedet var "kaosartat". Arbetet fungerade extra dåligt i Gävleborgs län, men bättre i Jämtlands län. De kommunala handlingsprogrammen för räddningstjänsten har inte alla tagit höjd för större skogsbränder.

Han påpekar många andra brister: hjälpen från frivilliga var dåligt förberedd, utbildningen i släckningsarbete var eftersatt, helikoptrar måste sättas in tidigare.

Björklund lämnar i utredningen en rad förslag på åtgärder för att förbättra arbetet, däribland bättre bedömning av skogsbrandsrisker, mer utbildning och övning, och redan mycket tidigt vid en brand måste räddningstjänsten agera kraftfullt.

Utredningen har jämfört framgångsrika med mindre lyckade släckningsarbeten. Där det fanns en fungerande systemledning och beredskap var räddningsarbetet betydligt snabbare än där det saknades, säger Björklund när han presenterar utredningen.

– Har man systemledning handlar det om minuter, har man inte det handlar det om dagar.

En lokal räddningstjänst kan inte hantera en stor skogsbrand, men måste veta hur man ska kalla på och ta emot hjälp från andra.

Redan inför den kommande sommaren kan flera åtgärder vidtas, anser Björklund. Små kommuner kan ansluta sig till ledningscentraler, öva på skogsbränder och lära sig att läsa av brandriskprognoser.

Utredningen ska nu snabbt ut på remiss, säger inrikesminister Mikael Damberg, som hoppas på en proposition – ett lagförslag från regeringen till riksdagen – under året. Men för att snabbt vidta åtgärder får Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) 65 miljoner kronor, för bland annat inköp av utrustning och en översyn av beredskapen. Det sker också en upphandling av helikoptrar.

Hur klarar vi kommande sommar om den blir likadan?

– Bättre, är det korta svaret, men inte tillräckligt, säger Damberg.

För det krävs ny lagstiftning, anser ministern. Att små räddningstjänster inte klarar en stor skogsbrand har varit allmänt känt, bedömer han, men inte hur dessa får och tar emot hjälp utifrån.

I ett uttalande hävdar Beatrice Ask (M), försvarspolitisk talesperson, att utredningen bekräftar problem som Moderaterna har påtalat.

”Det behövs tydliga mandat för att säkerställa att kommuner och andra vidtar åtgärder och agerar kraftfullt för att förebygga och ingripa vid skogsbränder i framtiden. Nu måste regeringen agera snabbt för att säkerställa en bättre beredskap till sommaren”, anser Ask.

<h3>Skogsbränderna 2018</h3>• I juli drabbades bland annat Gävleborgs, Dalarnas och Jämtlands län av omfattande och svårsläckta skogsbränder. Flera byar fick utrymmas av säkerhetsskäl. Sverige fick hjälp av internationella resurser i form av brandflyg, helikoptrar och markpersonal från flera länder.• Totalt förekom enligt Skogsstyrelsen 300 skogsbränder som var större än 0,5 hektar. 21 000 hektar skogsmark drabbades (varav 85 procent i Dalarna, Gävleborgs och Jämtlands län).• Skogsstyrelsen uppskattade i somras att skog värd över 900 miljoner kronor förstörts.De fyra största bränderna enligt Skogsstyrelsen:• Kårböle i Hälsingland: cirka 9 000 hektar (varav 8 400 hektar skogsmark).• Lillåsen-Fågelsjö i Härjedalen. 3 900 hektar (3 500).• Trängslet i Dalarna: 3 500 hektar (2 500)• Stor-Brättan i Härjedalen: 950 hektar (850).

Tidigare insatser hade begränsat sommarens stora skogsbränder, och flera insatser avslutades för tidigt. Det är några av många misstag som gjordes, enligt regeringens utredare.Redan i sommar ska Sverige vara bättre rustat, säger inrikesminister Mikael Damberg (S).

Utredare: Andra insatser hade kunnat begränsa omfattningen.

Värsta misstagen i kampen mot bränderna

Lantbruk

Utredaren Jan-Åke Björklund lämnar över skogsbrandutredningen till regeringen.