Malin Eborn

Det överlag pressade läget har medfört att vissa gårdar avbrutit omställningen till Kravproduktion.

Två år med goda skördar och en större omställd areal har medfört ett överskott på marknaden för ekospannmål. Det har pressat priserna för framförallt foderspannmål, råg och karensspannmål. Samtidigt har betalningen för konventionell spannmål gått upp.

– Det gör att incitamentet för att producera ekologiskt nästan aldrig varit så lågt som nu, säger Cecilia Ryegård, Agrovektor som tagit fram lägesrapporten om svensk ekoråvara 2019/2020 på uppdrag av Jordbruksverket.

Några undantag är ekologisk raps, åkerböna och kvarnvete med högre proteinhalter där marknaden fortfarande betalar ett högre merpris. Men det överlag pressade läget har medfört att vissa gårdar avbrutit omställningen till Kravproduktion. Det finns även Kravcertifierade spannmålsgårdar som gått tillbaka till konventionell produktion, enligt rapporten. Sverige har en av världens högsta andelar ekologisk jordbruksareal, 20,1 procent, men Agrovektors prognos är att den minskar till cirka 19 procent 2021.

Eko och Kravcertifieringen är ett av få mervärdeskoncept som lyckats leverera en högre betalning till lantbrukare. Men det senaste året har värdet sjunkit med 40 procent motsvarande 700 miljoner kronor, enligt rapporten.

Förutom pressad merbetalning på ekospannmål är ett lägre Kravtillägg på mjölk en viktig orsak till denna värdeminskning.

– På mejerisidan har det varit en långvarig negativ trend som verkar svår att vända, säger Cecilia Ryegård.

Konsumenter som tidigare köpt ekologiska mejeriprodukter har i viss mån gått över till veganska alternativ. Den minskade efterfrågan har bland annat lett till att Sveriges största ekoproducent på mjölk, Vadsbo Mjölk, tvingades gå tillbaka till konventionell produktion.

När det gäller ägg, kyckling och gris har ett antal ekostallar stängt de senaste åren. Marknaden för ekologisk grisproduktion är uppdelad i EU-ekologisk grisuppfödning och Kravcertifierad uppfödning. I år drar man ner produktionen när EU-ekologiska grisproducenter får sluta medan marknaden för Kravcertifierat griskött är mer i balans.

– Jag tycker att det syns en liten ljusning på marknaden. Det känns mer hoppfullt nu, säger Carina Andersson på Högsta gård utanför Köping.

Hon är en av cirka trettio Kravcertifierade grisuppfödare i producentgruppen ”Jord på trynet”. En orsak till ett förbättrat läge är att konsumenter under pandemin köpt mer både i dagligvaruhandeln och i köttlådor, påpekar hon.

– För några år sedan var det en jätteboom för Kravgriskött. Sedan började man prata om närproducerat men nu börjar det svänga tillbaka igen, säger hon.

<h3>Överskott på ekologisk råvara</h3>Efter många år av brist på i stort sett all svensk ekologisk råvara har läget på marknaden vänt. I stort sett finns det god tillgång, överskott, på det mesta av ekologisk råvara. Detta gäller framför allt spannmål, kött och mjölkråvara. Utveckling startade redan för några år sedan när det gäller mjölkråvara och kött. Situationen förstärktes under fjolåret, och kom då även att gälla spannmål. Överskottet är ett resultat av en ökande omläggning av konventionell jordbruksmark och konventionella djurbesättningar till ekologisk produktion. Detta på grund av en historiskt sett bättre lönsamhet i ekologisk produktion. Under 2020 vände dock denna kalkyl för ett flertal gårdar och i dagsläget visar den generella kalkylen på en bättre lönsamhet i konventionell produktion. Källa: Lägesrapport: Ekologisk råvara 2019/2020,

Mervärdet för Kravproduktion i lantbruksled har sjunkit med 700 miljoner kronor det senaste året. Tuffast är läget för ekologiska spannmålsodlare och mjölkproducenter, enligt ny rapport.

Ekolantbruk går tillbaka till konventionell odling.

Tuff lönsamhet får ekoproducenter att ställa om

Lantbruk

Ekologisk råvara 2019/2020: Mervärdet för Kravproduktion i lantbruksled har sjunkit med 700 miljoner kronor det senaste året. Tuffast är läget för ekologiska spannmålsodlare och mjölkproducenter.