Torbjörn Esping

Framgångarna för John Deere drar upp den genomsnittliga lönsamheten i traktorbranschen.

ATL har närstuderat 69 företag som handlar med traktorer runt om i Sverige. Företagen omsatte 14,8 miljarder 2019, en liten ökning från 2018 där omsättningen var 14,6 miljarder kronor.

Lönsamheten har också ökat, men är fortfarande låg, 1,3 procent, att jämföra med 1,0 procent 2018.

Störst förlust gör Swedish Agro Machinery. 2019 var förlusten 75 miljoner kronor och sedan det danskägda bolaget etablerade sig i Sverige 2016 har förlusterna totalt varit 179 miljoner kronor.

– Det kostar rejäla pengar att dra igång en sådan här verksamhet. Men vi gör ett avsevärt bättre år i år genom fortsatt tillväxt, men även högre marginal och lägre kostnader, säger vd Björn Pettersson.

Björn Pettersson, vd Swedish Agro Machinery.

Swedish Agro Machinery har som mål att göra ett nollresultat 2021, och därefter gå med vinst. Registreringarna av Swedish Agros traktormärke Claas har dock gått ned med 33 procent i år.

– Vi är inte nöjda med vår traktorförsäljning. Tappet jämfört med fjoråret förklaras delvis av en stor mängd registrerade demotraktorer under våra första år som vi nu har lyckats sälja. Denna försäljning syns inte i registreringsstatistiken, säger Björn Petterson, som lämnar vd-posten 1 november i år och lämnar över till nuvarande försäljningschefen Hasse Ripa.

Lantmännen Maskin har de senaste åren gjort en liten vinst. Men frågan är hur det går i år. Registreringarna av både Valtra och Fendt har minskat. Och i Lantmännens delårsrapport är vinsten bara en miljon kronor till och med augusti.

– Vissa månader har varit starkt påverkade av coronapandemin. Jag tycker att det har tagit sig de senaste månaderna, så vi är positiva för slutet av året och inför nästa, säger Leif Thorwaldsson, vd på Lantmännen Maskin.

Leif Thorwaldsson, vd Lantmännen Maskin.

Det som gör att traktorbranschen håller näsan ovanför vattenytan är John Deere. Återförsäljarna och svenska John Deere står för en fjärdedel av omsättningen i branschen, och har en väsentligt bättre lönsamhet än snittet.

Förra året var den samlade vinsten 203 miljoner kronor och vinstmarginalen 5,3 procent. I år bör det ha gått ännu bättre. John Deere, som växt sig allt starkare de senaste åren och blivit marknadsledande, har ökat marknadsandelen ytterligare.

Registreringarna av John Deere-traktorer över tre ton har ökat med 13 procent och marknadsandelen har ökat till 27 procent till och med september.

– Vi är inte billigast på marknaden. Kunderna uppskattar vår helhetslösning och är beredda att betala mer, säger Mikael Persson på svenska John Deere, som även pekar på att andrahandsvärdet är högt.

Om man delar vinsten från handlarna med antalet sålda traktorer blir vinsten 133 000 kronor per traktor. Men det är en inte rättvisande beräkning. John Deere tjänar antagligen pengar även på de andra grönmålade maskinerna, och på sin verkstad.

Är traktorerna från John Deere för dyra, med tanke på de vinster som handlarna gör?

– Som alla företagare drivs vi av att tjäna pengar. Och med tanke på marknadsandelen verkar det som att priset ligger rätt, säger Mikael Persson.

Fotnot: Om man exkluderar Svenska John Deere AB, som omsätter mest pengar genom sitt reservdelslager som främst är inriktat mot skogsbruket, ur ATL:s sammanställning landar vinstmarginalen för handlarna med John Deere-traktorer på drygt tre procent. De övriga traktorhandlarna i Sverige går sammantaget med förlust och har en negativ marginal.

Om det inte vore för ett visst amerikanskt traktormärke och deras betalningsvilliga kunder skulle traktorbranschen inte ha någon lönsamhet alls. Det visar ATL:s genomgång av maskinhandeln.

Utan JD skulle branschen inte ha någon lönsamhet alls.

Miljonförluster för flera traktorförsäljare

Lantbruk

Vore det inte för John Deere och deras betalningsvilliga kunder skulle traktorbranschen inte ha någon lönsamhet alls.