Coronapandemin har mycket tydligt påverkat konsumenternas benägenhet att e-handla. Före pandemin var det cirka 70 procent som uppgav att de e-handlat en genomsnittlig månad. Motsvarande siffra efter coronautbrottet var nästan 80 procent. E-handlar du varje månad? Det gör jag.

Det har alltså skett en snabb förskjutning i konsumenternas preferenser enligt en nyligen publicerad rapport från Postnord. I rapporten uppges också att det är bland de äldre som den största förändringen skett.

I kölvattnet av coronapandemin, delvis som en följd av digitaliseringen, har annonsmarknaden i tryckta medier tagit ordentlig stryk. Restriktioner kring att dela ut tidningar i vissa länder har självklart också ­bidragit till att nedgången i efterfrågan på skriv- och tryckpapper accelererat.

Jag minns när vi pratade om det ”papperslösa kontoret”. Nu verkar vi bli allt mer kontorslösa och det motverkar nog inte nedgången. Den vikande marknaden för skriv- och tryckpapper har bara i år lett till stängningar och nedläggningar av pappersmaskiner. Det påverkar marknadsbalansen av massaved och vi har sett flera sänkningar av massavedspriser de senaste sex månaderna.

Å andra sidan har vi sett ett uppsving i efterfrågan på svenskt sågtimmer, bland annat tack vare en byggboom i byggvaruhandeln och andra globala faktorer. Det har fått priserna för ”rätt” sågtimmer att stiga och lokalt kan skogsägare få riktigt bra betalt.

Uppsvinget för sågtimmer kompenserar nedgången för massaveden. Men hur blir det i framtiden?

Försöker vi blicka framåt några år tror jag inte att de som digitaliserat sina vanor återvänder och blir analoga igen. Jag har exempelvis aldrig hört om någon som slutat använda betaltjänsten Swish för att återgå till kontanter eller börjat deklarera på papper igen. Även om det säkert förekommer. Jag tror därför att vi nu ser en strukturell förändring även på virkesmarknaden, där sågtimrets betydelse för ett lönsamt skogsbruk ökar. Medan massavedens betydelse sjunker.

På länge sikt tror jag dock att efterfrågan på -massaved kommer att öka igen. När vi ska ersätta -fossila råvaror med förnybara kommer skogen att spela en allt viktigare roll. Att skogen ska användas till allt fler olika typer av produkter tror jag också kommer att leda till en uppluckring av det befintliga sortimentet från skogen. Utöver sågtimmer, massaved och bränsleved kommer det kanske i framtiden att finnas dieselvirke, textilträ och virke för formsprutning.

Några år framöver får vi nog vänja oss vid att lönsamheten i gallringar riskerar att sjunka, medan lönsamheten i slutavverkningar kan öka. Förutsatt att man hittar rätt köpare av virket. För situationen ser väldigt olika ut för olika industriella aktörer som förädlar skogsråvara – och möjligen blir de allt fler. Det hoppas jag på – att det blir fler företag som förädlar vår skog.

I takt med att samhället förändras tror ATL:s krönikör Per Hedberg att det befintliga sortimentet från skogen kommer att luckras upp. Utöver sågtimmer, massaved och bränsleved kommer det kanske i framtiden att finnas dieselvirke, textilträ och virke för formsprutning.

”I framtiden kommer det kanske att finnas dieselvirke, textilträ och virke för formsprutning.”

Krönika: Mindre papper kan bredda skogens utbud

Lantbruk

ATL:s krönikör Per Hedberg: I framtiden kommer det kanske att finnas dieselvirke, textilträ och virke för formsprutning.