Jörn Spolander/TT

Landsbygdsminister Jennie Nilsson (S) väljer helst svensk ost.

Landsbygdsminister Jennie Nilsson (S) välkomnar <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/varldsnaturfonden-slar-ett-slag-for-svenskt-kott/">Världsnaturfondens nya köttguide</a>, där svenska kött- och ostprodukter så gott som genomgående får högre miljöpoäng än motsvarande produkter från andra länder.

– Jag tycker att det är bra att man gör den här typen av tydliga granskningar. En grund för att kunna göra ett medvetet val är att man vet hur och under vilka förutsättningar köttet är producerat. Sverige är duktigt i det här sammanhanget. Vi har världens lägsta antibiotikaanvändning och världens bästa djurvälfärd, säger landsbygdminister Jennie Nilsson (S) till TT.

Men är det rätt att lägga ansvaret för att ta hänsyn till miljön på konsumenterna?

– Nej, men jag tror att alla måste bära sin del i en hållbar omställning. Och samtidigt tror jag att både producenter och konsumenterna själva underskattar konsumentmakt.

<h3>Underlätta för svenska lantbrukare</h3>

Världsnaturfonden ger lågt betyg åt charkprodukter från bland annat Italien och Spanien – och pekar på att det kan finnas en möjlighet för svenska producenter att kliva fram och möta den efterfrågan som finns där.

– Jag delar den bedömningen, här finns absolut en potential där svenska producenter skulle kunna kliva fram, säger Jennie Nilsson.

Är det något som regeringen tänker underlätta?

– Vi gör redan ett rätt så stort arbete på det. Vi tog fram en livsmedelsstrategi förra mandatperioden med 40 konkreta åtgärder. Det handlar om att stärka lönsamheten i allt från primärproduktion till livsmedelsproduktion och export.

<h3>Ska löna sig att ta hand om djuren</h3>

Ett område som har fått kritik av bland annat svenska lantbrukare är offentliga upphandlingar, där svenska produkter ofta konkurrerats ut av produkter från länder som inte har lika sträng lagstiftning när det gäller till exempel djurhållning och antibiotikaanvändning. Ett av de förslag som regeringen nu arbetar med handlar därför om att skärpa villkoren, så att alla anbud som lägst ska ligga i linje med svensk lagstiftning.

– Det ska löna sig för producenterna att ha en hög djurvälfärd. Då är det givetvis viktigt att man respekterar att vi har höga ambitioner här i Sverige, och då måste vi kunna ställa motsvarande krav på det som blir offentligt upphandlat, säger Jennie Nilsson.

En av nyheterna i Världsnaturfondens uppdaterade köttguide är att den lägger mer fokus på ost. Även där får de svenska produkterna nästan genomgående högre miljöpoäng. Samtidigt visar Jordbruksverkets statistik att produktionen av svensk ost har minskat med 36 procent sedan 1995, trots att ostkonsumtionen har ökat med 38 procent under samma tid. Endast 40 procent av den ost vi äter är numera gjord på svensk mjölk.

– Det är ett annat ypperligt exempel på att det finns en stor potential. Och där tror jag inte att diskussionen i samhället har varit lika tydlig som när vi pratar om kött, där efterfrågan på svenskt kött i stället har ökat. Det har inte riktigt hängt med till ost- och mjölksidan.

Hur ser din egen konsumtion ut när det gäller till exempel fransk chèvre, som får rött ljus i köttguiden?

– Haha, den var väldigt låg redan innan kan jag säga. Men rent generellt försöker jag alltid handla både svenskt och närproducerat när jag har möjlighet till det.

Svenska kött- och ostprodukter får höga miljöpoäng i Världsnaturfondens senaste version av Köttguiden. Trots det har de svårt att hävda sig på marknaden. Det vill landsbygdsminister Jennie Nilsson (S) åtgärda med en blandning av konsumentmakt och regeländringar.

Jennie Nilsson (S): ”Både producenter och konsumenter underskattar konsumentmakt.”

Ministern: Så ska svenskt kött hävda sig

Växtodling

Svenska kött- och ostprodukter får höga miljöpoäng i Världsnaturfondens senaste version av Köttguiden. Trots det har de svårt att hävda sig på marknaden. Det vill landsbygdsminister Jennie Nilsson (S) åtgärda med en blandning av konsumentmakt och regeländringar.