Oskar Schönning

Tobias Kullingsjö tror inte att han som svensk mjölkproducent har sämre förutsättningar att producera billig mjölk än en dansk kollega.

Arlas konstruktion som en internationell mejeri­kooperation är på många sätt unik. En grundbult är att bönder i alla medlemsländer ska dela lika på intäkterna, oavsett vad Arla gör för resultat på respektive hemmamarknad.

I en ny undersökning kan <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/importen-av-danska-mejerivaror-okar/">ATL visa att som stått för nästan hela nedgången</a> i svensk mjölkproduktion de senaste fem åren. Samtidigt ökar den danska mejeriimporten till Sverige i takt med att de danska Arlabönderna ökar sin produktion.

Arlas vice styrelseordförande Heléne Gunnarson säger till <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/arla-svarar-nedgang-i-svensk-mjolkproduktion-var-vantad/">ATL att hon ser andra förklaringar än strukturen i Arla. </a>Men kritiker har länge hävdat att Arlas konstruktion och betalningsmodell innebär en dålig deal för svenska Arlabönder.

Tobias Kullingsjö har drygt 270 mjölkande kor i ekologisk produktion på det lantbruk utanför Vårgårda som han driver tillsammans med sin bror. Han har tidigare suttit i Arlas representantskap men valt att sluta för att satsa på arbetet på gården.

Han tror att resultatet i ATL:s undersökning har att göra med Arlas mottagningsplikt. Den ökade efterfrågan på svensk mjölkråvara i konsumentled har gjort att andra aktörer kunnat locka med bättre priser.

– De tar in den mjölk de vill ha, sedan får Arla ta resten.

Om jag som konsument vill stötta svenska Arlabönder, hur ska jag tänka då?

– För mig är det ju viktigt att Arla säljer bra och särskilt på de kategorier där vi har hög lönsamhet.

Även om historiken visar att mina pengar kommer att hamna i danska fickor snarare än i svenska?

– Så kan man ju se det. Och jag kan inte säga att du har fel. Men säljer Arla bra så är det bra för mig. Sedan kommer det alltid en diskussion om vem det gynnar mest. Problemet är ju att vi inte producerar tillräckligt mycket mjölk inom Arla Sverige.

Som ATL tidigare har berättat har Arlakoncernen efter mjölkkrisen 2015–2016 haft svårt att nå upp till sitt internationella mål för mjölkpriset, det så kallade Peer Group Index. Samtidigt har försäljningen i Sverige, som är Arlas näst största marknad, satt rekord flera år i rad.

Arlas vd Peder Tuborgh håller inte med om den kritik mot kooperationens modell som finns bland medlemmarna.

– De pratar om ”the good old days”. De antar att om Arla inte utvecklats till svensk-danskt och vidare så skulle den gamla goda tiden ha fortsatt. Det är helt, totalt och fullkomligt fel. För då är jag säker på att Sverige skulle ha blivit attackerat av alla slags internationella företag, säger han till ATL i samband med en intervju tidigare i år.

Tobias Kullingsjö uttrycker sig lite mer försiktigt.

– Vi har ju valt att dela lika i Arla och då gäller det bönder i alla medlemsländer. Det beslutet är taget och det gäller ju som det ser ut nu, säger han.

– Vi kanske har mervärden här som försvinner i utlandet och det är ju en risk med det upplägget som Arla har. Samtidigt kan vi också vara med och tjäna pengar utanför Sverige. Det är två olika vågskålar.

Mjölkbonden Tobias Kullingsjö har funderat mycket på utvecklingen i Arla.

Tobias Kullingsjö säger att han funderat mycket på utvecklingen i Arla. Han tror inte att han som svensk mjölkproducent har sämre förutsättningar att producera billig mjölk än en dansk kollega.

– Danmark är ett sant produktionsland men jag tror inte att danska Arlabönder i slutänden tjänar mer pengar än vad vi gör. Lantbruket är en viktigare del i det landet. I Sverige har vi andra alternativ.

Utvecklingen i Arla har länge legat till grund för en konflikt mellan styrande och oppositionella i Arla. Tobias Kullingsjö satt tidigare i Arlas representantskap och står nu mitt emellan parterna.– Det är en oerhört svår fråga, säger han.