Torbjörn Iwarson

Veckans månadsrapport från det amerikanska jordbruksdepartementet ,USDA, var genomgående negativ för priserna. Det ser inte heller ljust ut på mjölkmarknaden. Terminsmarknaden handlar redan mjölk till riktigt låga priser redan till våren, som innebär att mjölkkrisen återvänder med full kraft till sommaren i Sverige.

Vi börjar med rapporten från USDA.

Utgående vetelager på global basis nästa år väntas bli 267,5 miljoner ton. Det är 0,6 miljoner ton mindre än USDA:s uppskattning för en månad sedan och marginellt mindre än vad marknaden väntat sig. Det finns emellertid underligheter i rapporten.

Från Ryssland har det kommit rapporter om en veteskörd på 88 miljoner ton, en väsentlig ökning från förra årets 75,8 miljoner ton. Praktiskt taget allt är skördat så det väntas bli den slutliga produktionssiffran. Det är därför förvånande att se att USDA bara höjer sin uppskattning från förra månadens 82 miljoner ton till 83 miljoner ton. Vad marknaden tyckte var en liten minskning av utgående lager, kan alltså i själva verket dölja en tämligen stor ökning. Marknaden reagerade också med att sälja ned priset på terminerna i Chicago och Matif sjönk med ungefär 1 euro ifrån det rapporten kom klockan 18 till stängning en halvtimme senare.

Från Ryssland har det kommit rapporter om en veteskörd på 88 miljoner ton.

USDA justerade upp utgående lager i Australien (+0,87 miljoner ton) och i EU-28 med 0,45 miljoner ton till 11,73 miljoner ton. Däremot sänktes utgående lager i USA med 0,68 miljoner ton. Man kan se av export inspections från USDA att USA haft svårt att hitta köpare till sitt vete. Vi har sett samma sak i EU. EU väntas av USDA ha nästan 1,5 miljoner ton mer vete strax före skörd nästa sommar än vad man hade i somras. När det gäller export till Egypten har det allt mer blivit en rysk angelägenhet. Ett enkelt sätt att göra europeisk vara mer attraktiv är naturligtvis att sänka priset och det är kanske vad som kommer att ske. Priset på Matif ligger cirka 10 procent över priset på Chicagobörsen och det är ovanligt mycket. Det finns alltså mer än en anledning till varför priset skulle kunna gå ned i EU.

Nedgången i priset i veteterminerna efter rapporten kan också förklaras av att priset på majs föll.

Priset på majs föll med drygt 1 procent eller 6-8 cent omedelbart efter månadsrapporten. USDA höjde global produktion med 5 miljoner ton till 1044 miljoner ton. Det är produktionen i USA som ligger bakom. Den skrivs upp med 7,6 miljoner ton. Sänkningar görs också - och framförallt i Ukraina, som haft torrt väder. Utgående lager på global basis väntas, trots ökad konsumtion öka med 2,9 miljoner ton till 203,86 miljoner ton.

USDA behöll Brasiliens produktion på 95 miljoner ton från förra månaden. Det är 3,5 miljoner ton lägre än förra året. Brasiliens CONAB publicerade sin månadsrapport, även de i torsdags. De uppskattar landets produktion till 92,3 miljoner ton, en liten sänkning från förra månaden. CONAB ligger alltså nästan lika mycket lägre än USDA, som USDA:s höjning från förra månaden. En tolkning man skulle kunna göra då, är att om brasilianarna har bättre kunskaper om sin egen produktion än vad USDA gör, kanske prisnedgången på majs efter rapporten inte riktigt är motiverad. USDA kanske överskattar global produktion.

Utbuds/efterfråge-balansen kanske är värre för vete än vad rapporten sade, därför att USDA inte tagit hänsyn till att skörden i Ryssland kan vara så stor som ryssarna själva säger. Balansen för majs å andra sidan, kanske är bättre än vad USDA sade, därför att de inte tagit hänsyn till vad brasilianarna själva säger om sin skörd.

Sedan ska man veta att det mesta av brasiliansk majs sås som ”den lilla skörden”, lite gulligt kallad ”safrinha” (safra=skörd) efter att en första skörd av sojabönor är tagen. Det mesta av skörden är alltså inte ens sådd ännu.

USDA höjde utgående lager på global basis av sojabönor med 1,9 miljoner ton till 97,9 miljoner ton. Förra året var utgående lager 96,28 miljoner ton. Sojabönsskörden globalt höjs med 1 miljon ton från förra månaden och det beror på en uppjustering på 1 miljon ton för Brasilien till 108 miljoner ton. CONAB i Brasilien höjde från 107,1 förra månaden till 107,5 miljoner ton. Det har varit torrt i nordvästra Brasilien där mycket av sojabönorna odlas, men risken för ett La Niña har minskat jämfört med vad man trodde för någon månad sedan. Detta innebär att skörden kan bli större än vad man trodde då. USDA höjer ändå skördeuppskattningen väl mycket, om man jämför.

Marknaden handlade ned priset på sojabönor med ungefär 1 procent på rapporten. Marknaden började dock med att handla upp priset, därför att både produktion och utgående lager för USA sänktes i rapporten. Marknaden brukar reagera så. Den handlar först på den amerikanska balansen och efter några minuter börjar marknaden handla efter den globala balansen. Det är ett irrationellt beteende, som den som är flink, förmodligen kan tjäna en del pengar på.

Prisnedgången märktes även av på Parisbörsens marknad för europeiskt rapsfrö, där priset för kommande skörd handlades ned med nästan en procent. Jag tolkar det som en rekyl mot en stigande pristrend, än så länge. Marknaden har sedan slutet av våren etablerat en fin botten mellan 350 euro och 365 euro. Att priset backade från 374,50 i onsdags till 371,50 euro efter rapporten förändrar inte den bilden. En prisnedgång i en rekyl bör inte gå lägre än 367-368 euro. Jag tror det finns anledning till större oro för prisutvecklingen för europeiskt kvarnvete.

Sedan toppen på prisutvecklingen på smörterminen på EEX-börsen i slutet av september, har priset fallit med 27 procent. I början av november noterades en liten prisuppgång, men i veckan fortsatte prisfallet i terminsmarknaden. Auktionen på Global Dairy Trade (GDT) i tisdags följde med nedåt, och noterade en ovanligt stor nedgång i prisindexet, på -3,5 procent. Omsättningen var särskilt hög i helmjölkspulver, där priset sjönk med 5,5 procent. Det är inte GDT som lett prisutvecklingen, utan det har EEX-börsen gjort. EEX-börsen, som handlar ett nordvästeuropeiskt pris på smör och skummjölkspulver, ger en mycket bättre och snabbare bild av prisutvecklingen för svenskt vidkommande, än vad GDT gör. God vägledning har man även kunnat få genom att följa spotprisnoteringen för mjölk i Nederländerna. Den publiceras varje onsdag torsdag av DCA. Ett spotpris ger dock inte information om vad marknaden tror att priset kommer att vara i framtiden och det gör terminsmarknaden.

Mjölkkrisen kommer att slå mot Sverige igen, spår Torbjörn Iwarson.

Terminsmarknaden handlar redan ett syntetiskt mjölkpris på 3,40 kronor per kilo mjölkråvara i slutet av mars nästa år. Det är beräknat utifrån terminspriset för smör och terminspriset för SMP med förfall i mars. I den beräkningen ingår inte vad det kostar mejeriet att framställa dessa produkter. Mejeriet måste betala bonden ett pris som är produktpris minus den kostnaden för att gå runt. Historiskt har exempelvis Arlas a contopris i genomsnitt legat ca 40 öre under produktpriserna. Ett terminspris på 3,40 kronor innebär alltså att man kan förvänta sig ett a contopris på 3 kronor (mot 3,696 kronor nu i november). Arlas pris uppdateras med cirka 3 månaders eftersläpning, kan man se genom att studera den historiska skillnaden mellan a contopriset och ett syntetiskt mjölkpris beräknat från smör och skummjölkspulverpriserna på EEX.

Om terminsmarknaden inte stiger eller faller mer från dagens nivå, kan man alltså vänta sig att avräkningspriset från marknadsledaren i Sverige är cirka 3 kronor till sommaren. Det innebär att då är mjölkkrisen i Sverige tillbaka. Detta är ingen spekulation, utan det är marknadens pris just nu, för leverans i framtiden.

Mjölkpriset har en stark tendens att röra sig i ihållande trend. Det är därför mer sannolikt att prisnedgången fortsätter än att priset vänder upp igen. Ska man gissa, måste man gissa att prisnedgången till sommaren kommer att vara större än vad marknaden tror nu. 3 kronor är alltså förmodligen högt räknat.

Sveriges kostnadsläge kommer då att bli ett aktuellt ämne igen och med tanke på vad vi redan vet om marknadens prissättning till sommaren, och trögheten för politiker att komma till skott, är det bäst att ta tag i dessa frågor på allvar redan nu. Man borde ha gjort det för länge sedan, men till hösten kommer Sveriges produktion att minska, vilket förmodligen också sätter en viss press på priserna på nötkött.

Nedan ser vi marknadens priser på syntetisk mjölk (alltså räknad baklänges från terminspriserna för smör och skummjölkspulver) ser ut. Från priskurvan måste man dra bort en processkostnad på uppskattningsvis 40 öre för att komma fram till en prognos på a contopriset i Sverige.

Mjölkkrisen återvänder med full kraft till sommaren i Sverige, skriver Torbjörn Iwarson i sin analys.

”Bäst att ta frågan på allvar redan nu”, skriver Torbjörn Iwarson i sin analys.

Mjölkkrisen drabbar Sverige i sommar

Växtodling

Mjölkkrisen återvänder med full kraft till sommaren i Sverige, skriver Torbjörn Iwarson i sin analys.