Fredrik Stork

Målet med den nya tekniken är att snabba på provtagningen och effektivisera mjölkproduktionen (Arkivbild).

Linköpingsföretaget Agricam har tidigare utvecklat värmekameror som upptäcker tidiga symtom på mastit (juverinflammation) hos mjölkkor. Sensorn kartlägger värmeförändringar i juvret, exempelvis när korna passerar en sluss, och slår därefter larm om något avviker från det normala.

Som nästa steg ska djurskötarna nu även få möjlighet att hjälpa till att diagnostisera djuren för en rad sjukdomar som kan spåras i mjölken. Detta sker genom att djurskötaren tar ett mjölkprov som ställer mycket höga krav på renhet.

Inför själva analysen odlas bakterierna i ett värmeskåp och därefter analyseras provet med hjälp av en app i ett fotoskåp. Analysen utförs i det här fallet med hjälp av artificiell intelligens, men under uppstartsfasen kommer proverna även att dubbelkollas av en bakteriolog.

Efter odlingen placeras provet i en fotostudio där en tillhörande mobiltelefon fotograferar provet. Efter en analys av ett AI kommer ett svar tillbaka som visar vilken bakterie som har orsakat problemen hos kon.

Målet är att det nya sättet att arbeta ska snabba på provtagningen, men också effektivisera mjölkproduktionen.

– Det här är en produkt som vi har jobbat med i 2,5 års tid. Vi har byggt ett labb för lantbrukarna för att odla upp bakterierna, och i stället för att skicka i väg proverna med post, så tar man en bild med en vanlig mobil som använder vår app, säger Ellinor Eineren, VD.

Redan i samband med provtagningen anger man också orsaken till att provet tas: dels för dokumentationens skull, dels för att få en bättre djuruppföljning med åtgärdsförslag.

Resultaten kan sedan visa på en juverbakterie som snabbt sprids mellan individer, men också indikera på bakterier som trivs i en speciell typ av miljö och kanske kräver helt andra åtgärder än de som sprids mellan individer. Allt detta kan sedan enkelt kopplas ihop med veterinär expertis.

– Den största fördelen, förutom att man får snabbt resultat, är också att man får en sammanställning av vilka bakterier som finns på gården och att man kan jobba förebyggande.

Enligt inledande tester uppgår träffsäkerheten till 80 procent på de vanligaste bakterierna.

Som företag befinner sig Agricam just nu i en kraftig tillväxtfas där antalet anställda har ökat snabbt på kort tid.

– Det senaste halvåret har varit som en virvelvind där vi har gått från 4 till 16 anställda, och även startat ett ambassadörsprogram tillsammans med tre veterinärstudenter som jobbar med att utveckla vår digitala veterinärteknik, säger Ellinor Eineren.

Mastitprovtagning, så som den traditionellt har sett ut. Med modern teknik ska det bli enklare.

Just digital teknik tror hon är viktigt för att fler nyexaminerade veterinärer ska få upp ögonen för de stora lantbruksdjuren. Att jobba jour och köra många mil i bil, för att sedan komma fram utmattad till en gård, lockar långt ifrån alla. Kan man då i stället koppla upp sig digitalt är mycket vunnet ur arbetsmiljösynpunkt.

– Den stora skillnaden mellan lantbrukets distansvård är att veterinärerna måste vara extremt pålästa om gården, och att de måste ha tillgång till väldigt mycket data om djuren. Man måste veta var kon är i sin laktation och känna till alla djurs sjukdomshistorik. Det räcker inte bara att se ett djur framför sig som är klent. Här tror jag att vi kan hålla lika god eller kanske till och med bättre kvalitet när veterinärerna slipper att köra många mil och stressa sig ut.

<h3>Agricam</h3>Företaget grundades för tio år sedan och har i dag tre produkter i portföljen: värmekamerasystemet Agricam, labbsystemet Bacticam samt Vetlink för förebyggande hälsoarbete som är under utveckling.Anställda: 16Omsättning: 7,3 miljoner kronor (+12,9 procent)Vinst: -1,3 miljoner kronor (2019)<h3>Så funkar det</h3>Mjölkprovet tas på angivet sätt, och ska vara extremt rent, vilket ställer krav på utbildning.Djurskötaren tar först fram sin mobilapp, och anger vilken spene provet tas ifrån, vilket celltal hon har, och om kon har haft mjölkförändringar. Här görs även en bedömning av kons allmänna hälsotillstånd.Därefter appliceras mjölken med en spridningsögla över en odlingsplatta, som har fyra fält eller sektioner. Plattans Aztec-kod (liknande QR-kod) läses av, och därefter placeras provet i ett värmeskåp i 18-24 timmar.Efter en påminnelse i appen plockar man ut sin odlingsplatta och trycker in den i ett fotoskåp. Där tas bilder av provet (också med hjälp av en vanlig mobil), och analyseras sedan av ett AI. Efter några minuter kommer resultatet tillbaka. I inledningsskedet kommer proven även att bedömas av SVA. Om diagnos inte kan ställas skickas provet i stället in för analys. Affärsmodellen bygger på en kostnad för varje prov, samt en grundinvestering för själva labbet.

Med Bacticam från Linköpingsbaserade Agricam ska alla mjölkbönder kunna få ett eget bakterielabb hemma på gården. Lantbrukaren ansvarar för själva provtagningen och odlingen, men resultatet granskas sedan digitalt av ett AI och en bakteriolog.

Ska göra det enklare att analysera mastitproblem hemma på gården.

Nu kan alla mjölkbönder få ett eget bakterielabb

Djurhållning

Med nya Bacticam från företaget Agricam ska det bli enklare att analysera mastitproblem hemma på gården.