Oskar Schönning

I sina färska årsredovisningar beskriver både marknadsledande mejerikoncernen Arla och norrländska Norrmejerier 2017 som ett lyckat år. Intäkterna har växt jämfört med krisåret 2016. Båda bolagen har effektiviserat sin produktion och kunnat betala mer för mjölken till sina bönder jämfört med året innan.

Men trots att mjölkmarknaden var stark förra året klarar inget av bolagen att slå sina försäljningsrekord från 2014 respektive 2013. Detta samtidigt som båda bolagen under flera år haft som strategi att öka försäljningen.

Jämfört med 2014 har Arla ökat sina kostnader för försäljning, distribution och administration med 8 procent, enligt årsredovisningen. För att en sådan satsning ska vara företagsekonomiskt lönsam måste intäkterna också öka, gärna med minst lika mycket. I Arlas fall betyder det att intäkterna för 2017 skulle ha behövt vara uppe i över 11,5 miljarder euro, det vill säga 11 procent mer än de 10,3 miljarder euro som faktiskt levererades.

I Umeå, där Norrmejerier har sitt huvudkontor, är problemen liknande. Försäljnings- och administrationskostnaderna har ökat med 7 procent sedan 2014. Motsvarande ökning på försäljningssidan skulle betyda intäkter på nästan 2 miljarder kronor under 2017, 5 procent mer än de 1,9 miljarder kronor som faktiskt levererades.

Samtidigt ökar Norrmejerier kostnaderna för löner ersättningar och pensioner. Under de senaste tre åren har de kostnaderna ökat med 19 procent. Motsvarande ökning på intäktssidan skulle innebära en omsättning på 2,2 miljarder kronor för 2017.

Kostnaden per anställd ökade under perioden med drygt 11 procent. Om man antar att de flesta anställda i Norrmejerier, liksom resten av lönemarknaden, hade löneökningar på drygt 2 procent per år betyder denna siffra avsevärt högre löneökningar i andra delar av organisationen. Detta under samma period som Norrmejeriers bönder upplevde en av de tuffaste kriserna någonsin.

I Arla har kostnaderna för försäljning, distribution och administration (där lönerna ingår) minskat jämfört med 2016. Jämfört med 2014 har lönekostnaderna ökat med moderata 5 procent.

Trots ett starkt 2017 klarade inte Arla eller Norrmejerier att betala lika mycket per kilo mjölk som de gjorde 2014. Inför 2018 guidar Arla om att omsättningen ska ligga kvar kring drygt 10 miljarder euro. Med sjunkande ost- och pulverpriser i spåren av den knackiga inledningen på året finns risken för nolltillväxt även i Norrmejerier.

Om mjölkbönderna ska kunna tjäna pengar i den miljön, och besparingar redan skett i produktionen, kan det nu vara tvunget att spara även på huvudkontoren.

Mjölkkrisen tvingade fram besparingar både hos bönder och i mejerierna. 2018 kan det vara dags för nästa steg, skriver ATL:s Oskar Schönning i en marknadsanalys.

Mjölkkrisen tvingade fram besparingar både hos bönder och i mejerierna. 2018 kan det vara dags för nästa steg, skriver ATL:s Oskar Schönning i en marknadsanalys.