Mikael Gianuzzi

Glimmingegruppen består av fyra odlare som vanligtvis skördar omkring 1 500 ton färskpotatis. I år minskar den siffran påtagligt. För en av medlemmarna, Lasse Nilsson i Västra Karup med 50-60 hektar odling, låg skörden före midsommar på två tredjedelar av en normal produktion.

Det som plockas efter midsommar är ännu hårdare drabbat.

– Jag kör nu i fält som aldrig riktigt hämtat sig efter frosten och som ger halv skörd. Visst skulle man kunna vänta, men då blir potatisen alldeles för stor, säger han.

Enligt Lasse Nilsson har pristrenden varit nedåtgående under många år och han gör inga pengar på färskpotatisen längre.

– Det går att tjäna pengar på den allra första färskpotatisen, men sedan faller det med flera kronor varje dag. Det är egentligen bara trams, för det ger inga pengar heller utan handlar bara om några hundra kilo. När produktionen väl kommer i gång är priset redan lågt, säger han.

För att kalkylen ska gå runt och alla omkostnader täckas krävs intäkter på åtminstone 70 000 kronor per hektar. Nu ligger intäktssidan på 60 000 kronor per hektar.

– Jag tror att folk kommer att sluta. Jag är 67 år och har hållit på med färskpotatis i 54 år nu, men är själv tveksam till att fortsätta. Min bror är 65 och frågan är om inte detta bli sista året vi kör. Det är inte roligt längre. Vi lägger ned 3 000 arbetstimmar och ändå blir det inget över, säger Lasse Nilsson.

1993 fanns det 250 odlare av färskpotatis på Bjärehalvön. I dag är det cirka 100 kvar.

– Vi är snart 70 plus allihop. Inga unga vill fortsätta. De ser ju hur ekonomin ser ut i det här, säger Lasse Nilsson.

Frostnätterna i mitten av maj slog hårt mot de skånska färskpotatisodlingarna. Skörden ser ut att minska 20-40 procent i år, och på vissa åkrar är utfallet ännu sämre.

Har odlat färskpotatis i 54 år – ledsnat på dålig lönsamhet.

Odlaren: ”Jag tror folk kommer att sluta”

Lantbruk

Han har odlat färskpotatis i 54 år – men den dåliga lönsamheten gör att den här säsongen kan bli den sista.