Malin Eborn

Skulle svenska odlare kunna ta kontroll över informationen och pressa handelsmarginalerna?

Som lantbrukare gör du ofta affärer med mångmiljonkoncerner. Eftersom den du förhandlar med har tillgång till betydligt mer information förlorar du förhandlingen i de allra flesta fall. Det säger Lucas Strom, själv lantbrukare och vice vd på nätverket Farmers Business Network i USA under sitt föredrag på lantbrukskonferensen Nordic Agro Summit i Malmö förra veckan.

Hitintills har drygt 6 000 lantbrukare anslutit sig till nätverket och rapporterar in allt från agronomiska data, som såtidpunkt, utsädesmängd och skörd till inköpskostnader och spannmålspris. All data anonymiseras, aggregeras och presenteras för medlemmarna.

En effekt av den ökade transparensen är att det inte längre går att ta ut olika priser på samma förnödenheter i olika regioner. Nätverket, som startades för fyra år sedan, möjliggör också för medlemmarna att gemensamt samla ihop tillräckligt stora spannmålskvantiteter för att få storleksfördelar vid försäljning.

Allt fler lantbrukare ansluter sig och verkar tycka det är värt den årliga avgiften på 600 dollar per år. I somras drogs en expansion i gång i Kanada, och redan nu finns planer för att satsa mot de sydamerikanska bönderna. Stor vikt läggs vid förtroende och att informationen inte säljs vidare till tredje part, annat än i forskningssyfte där lantbrukarna själva är med och godkänner användningen.

Vikten av att pressa handelsmarginaler i alla led blev tydlig när Warren Preston från det amerikanska jordbruksdepartementet, USDA, under samma konferens visade en kurva över lantbrukets sjunkande nettoinkomst i USA de senaste fyra åren.

Enligt myndighetens prognos för de närmaste tio åren syns inga tecken på återhämtning. Det sker visserligen en tillväxt av konsumtion av spannmål i världen till följd av att allt fler människor får det bättre ställt och i högre grad efterfrågar animalieprodukter. Men denna tillväxt är inte tillräcklig för att lyfta priset beroende på den stora produktionen och tyngande spannmålslager i världen. Amerikanska odlare är trängda av allt större veteproduktion i Svarta havsområdet. Ryssland har etablerat sig som den största veteexportören i världen och produktionen förväntas fortsätta att öka.

Det svenska brödvetepriset är lägre nu jämfört med för ett år sedan. Samtidigt står vi med den minsta höstsådda vetearealen sedan 2012 vilket skulle kunna lyfta priset här i förhållande till världsmarknaden framöver.

Men utan några större väderproblem i dominerande produktionsområden talar det mesta ett för fortsatt pressat prisläge. Odlare i hela världen brottas med att få kalkylerna att gå ihop trots lägre avräkningspriser.

I Sverige finns flera initiativ att samla in data för att öka lönsamheten i odlingen. En viktig fråga innan man som odlare lämnar ifrån sig informationen är hur den används. Samlas data in helt och hållet för lantbrukarens bästa eller kommer den också användas i aktörens eget affärssyfte? En annan väsentlig fråga för branschen är hur svenska odlare skulle kunna pressa handelsmarginaler genom att tillsammans ta kontroll över informationen.

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/handlarnas-avdrag-slar-hart-mot-spannmalspriset/">Det får du egentligen betalt för din spannmål</a>

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/tusentals-bonder-pressar-ner-inkopskostnader-ihop/">Så pressar de inköpskostnaderna</a>

Marknadsanalys. Lantbrukare i USA har gemensamt skaffat sig ett informationsövertag och lyckats pressa inköpskostnader. Är detta möjligt även i Sverige?

Odlare kan pressa handelns marginaler genom att dela data.

Ta makten över marknaden tillsammans

Växtodling

Ökad tillgång till information gör att lantbrukare gemensamt pressa marginaler.