Ann-Helen Meyer von Bremen

”Plantagon´s mission is to be a driving force for sustainable solutions to feed future cities in the world. ”

Speakerrösten är amerikansk och djupt manlig på ett marknadsföringsmässigt säljande sätt. Det handlar om Plantagon i Linköping, en 60 meter hög kombinerad växt- och kontorsskrapa som ska producera cirka 1,4 ton av salladskålen pak choi per dygn. Det är svensk inomhusodlings regalskepp som efter tio år fortfarande inte har blivit verklighet.

– Vi är gränsöverskridande när det gäller funktion och teknik. Bara en sådan sak som att avgöra om det handlar om en industribyggnad eller en kontorsbyggnad har tagit väldigt lång tid. Det handlar också att använda befintliga resurser som finns i form av överskottsvärme, koldioxid och biogas, vilket kräver samarbete med många, inte minst staden. Man har fått bryta ny mark i en omfattning som man inte hade föreställt sig, säger Carina Balfe Arbman, presschef på Plantagon International AB.

FÖRSTA DELEN I ATL:S SERIE OM FRAMTIDENS FÖDA: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/naringsrika-kryp-killar-skont-i-kistan/">Maskar för miljoner</a>

Byggstarten har skjutits upp flera gånger och utlovas ske under nästa år. För närvarande håller man på att jaga hyresgäster.

Det är lätt att förstå att det tar tid och är komplicerat att sjösätta ett så pass stort projekt. Cirka 7 000 kvadratmeter kontorsyta ska fyllas med hyresgäster och det ska dessutom integreras med ett växthus. Troligen kommer ett av Plantagons andra projekt, inomhusodling i källaren på DN-skrapan i Stockholm, att förverkligas tidigare, även om man i nuläget inte kan säga något om detta.

Pak-choi innehåller 13 kalorier per 100 gram och räknas som ett av de livsmedel som ger ”negativa kalorier”, det vill säga att det tar mer energi att smälta än det innehåller.

Plantagon är inte ensamma om att tro på inomhusodlingen som ett miljö- och klimatvänligt sätt att föda världen. Ett antal företag har startats på senare tid. En av de mer kända är Grönska i Stockholm som odlar basilika i Hammarbyhöjden och nu även säljer odlingssystem för butiker. Stockholm stad uppmuntrar på sin hemsida invånarna att starta inomhusodling eftersom man anser att stadsfarmer är ett ”klimatsmart alternativ”.

Ett argument för hydroponisk odling med LED-belysning är att den sparar åkermark eftersom den sker inomhus och på höjden, men det är ingen självklar sanning. Räknar man exempelvis in alla de resurser som odlingen behöver för att kunna fungera och den yta som då tas i anspråk, kan bilden bli en annan. Om belysningen skulle drivas med solpaneler, växer den yta som odlingen tar i anspråk med nästan åtta gånger.

Odlingsformen är mycket energikrävande. Enbart belysningen drar cirka 250 watt per kvadratmeter, vilket ger en årlig energiförbrukning på drygt nästan 1 100 kilowattimmar och då ingår inte övrig energiförbrukning som ventilation. Ett vanligt växthus förbrukar i snitt 158 kilowattimmar per kvadratmeter och år, enligt Jordbruksverket.

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/arbetsliv/skarpare-planer-for-forsenat-jattevaxthus/">Skarpare planer för försenat jätteväxthus</a>

Det amerikanska företaget Freight Farms, som levererar fraktcontainrar till många inomhusodlingsprojekt uppger den årliga energiförbrukningen till 36 000 kilowattimmar per år. Det kan jämföras med en genomsnittlig villas förbrukning på cirka 25 000 kilowattimmar år. Inomhusodling med konstljus ger också högre utsläpp av växthusgaser, visar en vetenskaplig rapport.

Det krävs 6 kilo koldioxid för ett kilo sallat, vilket är avsevärt mycket högre än för sallad odlad i växthus som ligger under ett kilo koldioxid, beroende på hur den odlas. Siffran för frilandsodling ligger på något hekto koldioxid.

Basilika, sallad och andra bladgrönsaker är de vanligaste grönsakerna som man hittar i inomhusodlingarna och de är så kalorisnåla att de inte klarar av att ”föda världen”. Det krävs exempelvis 8 kilo basilika om dagen för att en kvinna ska få i sig sitt dagliga kaloribehov. En man behöver äta ytterligare 3 kilo.

Bladgrönsaken pak-choi, som Plantagon ska odla, ger nästan hälften så många kalorier, bara 13 kalorier per 100 gram och räknas av hälsobloggar som ett av de livsmedel som ger ”negativa kalorier”, det vill säga att det går åt mer att förbränna livsmedlen än vad det ger i energi. Inomhusodlingar odlar inte de grödor som föder världens befolkning och det största skälet till det är att det är för stora driftskostnader, främst i form av energi, som inte gör det ekonomiskt möjligt.

- Det är ett komplement till annan odling. Vi kan inte ha fruktodlingar och inte säd. Det är heller inte lönsamt med potatis eller rotfrukter, säger Carina Balfe Arbman.

Är det inte överdrivet att säga att ni ska föda världen?

– Säg inte det. Singapore planerar att odla på tak i stor omfattning och även i Frankrike och Indien växer takodlingen. Kanske är det att hårddra det lite att säga att vi ska "feed the world", men vi vill definitivt vara en del av lösningen på framtidens matförsörjning.

Den gröda som internationellt är allra vanligast bland inomhusodlingarna är marijuana eftersom det är en gröda som har tillräckligt högt täckningsbidrag.

Hydroponisk odling, att odla i näringslösning, används sedan länge av växthusföretagen för att odla exempelvis tomater, paprika, kryddor och bladgrönt. Odlingsmetoden omnämns av amerikanska tidningen Time redan på 1930-talet, något decennium senare av tidningen Viola som även då skriver om ”konstgjort ljus”.

Positiv hem-/arbetsmiljö med inomhusodlingar

Butiksodling av örter och sallad, möjlig affärsnisch

Höga kostnader, svårt att konkurrera med växthus förutom på dyra specialgrödor som marijuana

Begränsat sortiment som kan odlas

PREMIUM: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/naringsrika-kryp-killar-skont-i-kistan/">Framtidens föda – maskar för miljoner</a>

ATL-TV: <a href="https://delivery.youplay.se/r/6D280">Så lyckas han odla quinoa - i Sverige</a>

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/kaninkott-battre-for-klimatet/">Kaninkött bättre för klimatet</a>

Odling inomhus i näringslösning och med LED-lampor kan vara lösningen på städernas framtida matproblem. Vanligaste grödan i dessa system är dock marijuana, en av få som är lönsamma.

Nya odlingsmetoder ska föda världen men hittills är cannabis vanligaste och lönsammaste grödan.