Ulf Aronsson

Mera Tall har lyckats få ned betesskadorna och öka tallplanteringarna. Nu avslutas det nationella projektet och andra aktörer en Skogsstyrelsen får ta över för att driva det vidare.

Facit ser bra ut: I det 65 000 hektar stora försöksområdet, Uppvidinge älgförvaltningsområde i Kronoberg, ökade andelen tallplanteringar på fem år från 20 till 40 procent. Samtidigt minskade älgstammen med 30 procent. Som resultat av det minskade andelen ungtallar med färska betesskador från 30 till 8 procent, nära skogsbrukets mål på 5 procent skador. Men nu avslutas det nationella projektet.

Så frågan är vad som händer nu med Mera Tall, Hasse Bengtsson, projektledare på Skogsstyrelsen?

– Vi har ett utarbetat och framgångsrikt arbetssätt och behöver vårda varumärket, som är registrerat. Kanske kan Skogsstyrelsen förvalta det, men inga beslut är tagna ännu. Men för det praktiska genomförandet och de kostnaderna behövs andra aktörer.

– Inom projektet möts skogsägare och jägare och får en gemensam kunskapsbas och större förståelse för sambanden och helheten, säger Hasse Bengtsson

I Sörmland och Örebro drivs ett treårigt Mera Tall-projekt som finansieras av skogsbruket. Småland och Västra Götaland arbetar för att driva Mera Tall-projekt med delfinansiering från de nationella skogsprogrammen, och enligt Hasse Bengtsson har även flera andra län hört av sig och varit intresserade av en fortsättning.

– Kanske kan Mera Tall också vara en del av innehållet i Södras projekt Kraftsamling Tall, säger han.

I spåren av torka, granbarkborrar och kanske även tidigare stormar märks ett ökat intresse för tall, och efterfrågan på plantor ökar framför allt i sydöstra Sverige, enligt Hasse Bengtsson. Kanske är tiden mogen att lösa en konflikt som stått och stampat i 30 år - betesskador kontra tillgång på jaktbart vilt.

Men vad är det som gjort just Mera Tall framgångsrikt?

– Inom projektet möts skogsägare och jägare och får en gemensam kunskapsbas och större förståelse för sambanden och helheten. Skogsägarna vill ha lägre beteskador och jägarna en bra älgstam med bland annat högre kalvvikter. Men för att få upp kalvvikterna behövs mer foder. Och för att få upp mer foder i form av tall behöver viltstammarna först minska, det gäller inte bara älg utan även rådjur, kron- och dovhjort.

– Samtidigt behövs ändringar i skogsbruket, mer tall på tallmark och att man vid röjning släpper upp rönn, asp, sälg och ek. När tillgången på foder ökar kan även viltstammarna öka igen, säger Hasse Bengtsson.

Projektet Mera Tall har varit framgångsrikt i försöksområdet i Uppvidinge. Men nu avslutas det nationella projektet, och frågan är vem som driver det vidare efter Skogsstyrelsen.

Projektet Mera Tall har varit framgångsrikt. Men när det nationella projektet nu avslutas är fortsättningen oklar.

Oklar fortsättning för lyckat tall-projekt

Marknad

Projektet Mera Tall har varit framgångsrikt i försöksområdet i Uppvidinge. Men nu avslutas det nationella projektet, och frågan är vem som driver det vidare efter Skogsstyrelsen.