Mari Nälsén

”Jag ser inte något annat sätt att gå till väga om man vill göra skillnad”, säger Martin Moraeus, ledamot i LRF:s riksförbundsstyrelse och tidigare LRF-ordförande i Dalarna.

Som ATL tidigare berättat ska <a href="https://www.atl.nu/skog/nu-ska-2-000-hektar-skogsmark-skiftas-i-rattvik/">2 000 hektar skog i Stumsnäs, Rättviks kommun, omarronderas</a>. Enligt Anita Lundmark, koordinator på länsstyrelsen i Dalarna, är många skiften 10 meter breda och flera kilometer långa.

När en ansökan om omarrondering kommer in till Lantmäteriet görs en opinionsprövning, vilket innebär att alla berörda markägare får ett brev som de ombeds svara på om de motsätter sig omarrondering. I Stumsnäs svarade 13 markägare på brevet, vilket motsvarar 18 procent.

– De markägarnas totala markinnehav utgör 13 procent av området som ska omarronderas, berättar Anita Lundmark.

Läs mer: <a href="https://www.atl.nu/skog/tvingas-till-omarrondering-for-tredje-gangen/">Tvingas till omarrondering – för tredje gången</a>

Nu när Lantmäteriet beslutat att omarronderingen ska genomföras innebär det ett tvång för den minoritet som är emot – och det väcker känslor.

– Vi lyssnar på alla synpunkter och argument. Ibland handlar det om missförstånd och ibland finns sakliga skäl för motstånd. Vid en omarrondering handlar det dels om förutsättningar för den enskilde markägaren, dels om ett större perspektiv där majoriteten tar ställning till vad som är bäst för byn och samhället, säger Anita Lundmark.

Längst till höger: Anita Lundmark på länsstyrelsen i Dalarna.

<h3>Svårt att lösa på annat sätt</h3>

Martin Moraeus är ledamot av LRFs riksförbundsstyrelse och tidigare LRF-ordförande i Dalarna. Han känner väl till problemet med omarrondering.

– Det är en tydlig vattendelare bland våra medlemmar, säger han.

Enligt LRF Dalarna är ägosplittringen det största hindret för att utveckla jord- och skogsbruket i länet eftersom många skiften är för små för att bedrivas rationellt. Där råder det inga delade meningar, säger Martin Moraeus.

– Däremot gör det, det när det kommer till metoden för att lösa problemet.

Han säger att det är svårt att lösa på något annat sätt, vilket automatiskt medför ett mått av ofrivillighet som drabbar de som är i minoritet.

– Jag ser inte något annat sätt att gå till väga om man vill göra skillnad. Om bara de som vill ha en omarrondering skulle omfattas skulle det bara bli marginellt bättre arrondering. Delar av fastighetsstrukturen skulle vara oförändrad och hindra rationella utlägg av de fastigheter som ingår i omarronderingen.

Martin Moraeus är ledamot av LRF:s styrelse och tidigare LRF-ordförande i Dalarna.

Även Mellanskog anser att omarrondering är något som måste göras.

– I grunden är vi positiva till omarrondering, men samtidigt är vi medvetna att det finns utmaningar, säger skogschefen Matts Söderström.

Han nämner de långa handläggningstiderna som ett av de största problemen.

– Det blir en lång inlåsning av skogen för många näringsidkare och det är ett stort problem. Det är en komplex fråga. Lantmäteriet måste vara skyndsamma samtidigt som vi måste ha respekt för att det måste få ta tid för att få fram jämförbara siffror.

Mellanskogs skogschef Matts Söderström.

Läs också: <a href="https://www.atl.nu/skog/hennes-25-skogsskiften-ska-bli-tva/">Hennes 25 skogsskiften ska bli två</a>

I Stumsnäs i Dalarna ska omarronderingen av 2 000 hektar skogsmark snart starta. Ingen har överklagat beslutet – men det betyder inte att motstånd saknas.

”Det blir en lång inlåsning av skogen och det är ett stort problem.”

Omarrondering av skog en tydlig vattendelare

Lantbruk

Ingen har överklagat beslutet – men det betyder inte att motstånd saknas. ATL har pratat med länsstyrelsen, Mellanskog och LRF om omarronderingen 2 000 hektar skogsmark i Stumsnäs i Dalarna.