Malin Eborn

Alla de stora exportnationerna när det gäller vete, USA, Argentina, Australien, Kanada, EU, Ryssland och Ukraina väntas få en högre produktion denna säsong jämfört med den förra.

Utsikterna på världsmarknaden ser just nu inte så strålande ut ur spannmålsgårdarnas perspektiv. För någon vecka sedan publicerade USA:s jordbruksdepartement, USDA, sin första prognos för den säsong som nu ligger framför oss, 2019/ 2020. När det gäller vete spås produktionen i världen bli 777,5 miljoner ton, vilket kan jämföras med 731,55 miljoner ton för den säsong vi nu håller på att lämna bakom oss. Alla de stora exportnationerna när det gäller vete, USA, Argentina, Australien, Kanada, EU, Ryssland och Ukraina väntas få en högre produktion. Allra störst ökning blir det i EU eftersom produktionen tros återhämta sig från förra årets torka. Enligt prognosen byggs lagret av vete i världen på ytterligare under kommande säsong, till 293 miljoner ton, vilket tynger marknaden.

FN:s livsmedels- och lantbruksorganisation, FAO, drog liknade slutsatser i sin halvårsrapport som släpptes nu i maj. Veteproduktionen i världen slår nytt rekord om prognosen blir verklighet. Den internationella marknaden påverkas av utsikterna om stora skördar i världen och exportpriserna är sedan en tid tillbaka under press. I rapporten spås en världsmarknad under fortsatt prispress.

Marknaden dämpas också av den pågående handelskonflikten mellan USA och Kina. Men denna konflikt påverkar också betalningen för svensk spannmål i positiv riktning, eftersom den är ett av flera skäl till den försvagade svenska kronan som håller uppe de svenska spannmålspriserna.

Torkan i Sverige har påverkat den svenska spannmålsexporten radikalt. Under perioden juli till februari, vilket är så långt som statistiken är uppdaterad för skörden 2018, exporterades totalt 238 637 ton spannmål. Det kan jämföras med att exporten legat på närmare 1 miljon ton under samma period de två föregående säsongerna.

Tappet på veteexporten är enormt och importen av spannmål till Sverige har också stigit kraftigt.

Situationen har lett till mycket höga inhemska priser under säsongen. För den nya skörden ligger prisnivåerna på en betydligt lägre nivå. En gröda som hållit emot prispressen bättre är grynhavre, tack vare ökad efterfrågan på havrebaserade livsmedelsprodukter och en brist på marknaden vilket syns tydligt i export och importstatistiken för grödan. Jordbruksverkets preliminära statistik om arealer för 2019 visar att havrearealen i Sverige minskar med 8 procent jämfört med 2018 och blir den lägsta sedan 1916, då statistiken började föras, vilket torde gynna prisutvecklingen för grödan.

Statistiken visar också att höstvetearealen är den största någonsin, hela 90 400 hektar större jämfört med det bedrövliga året 2018! Nu hoppas vi på mer regn och värme så att tillväxten kan ta fart ute i fält.

Även om prognoser om stora skördar i världen nu pressar marknaden kan det hända mycket fram till skörd. I veckan som gick såg vi exempelvis en uppgång på spannmålsbörserna på grund av försenat vårbruk i USA.

Efter förra årets torka behövs ekonomisk återhämtning på många gårdar runt om i landet. Frågan som många ställer sig nu är om skörden 2019 verkligen kan leverera detta.

Men den svaga svenska kronan hjälper upp betalningen.