Malin Eborn

Bild på en blommande träda som är två år gammal. Det är trädor som dessa som riskerade att plöjas upp.

Projektet ”Hela Sverige blommar” har engagerat hundratals lantbrukare som sått blommor för att öka den biologiska mångfalden. En del av de blommande trädorna har anlagts på permanenta gräsmarker som plöjts upp och såtts med blomblandningarna. Men inför årets SAM-ansökningar upptäckte rådgivare på HIR Skåne att det inte längre gick att använda de blommande trädorna som ekologisk fokusareal, EFA-areal. Detta trots att arealerna godkändes i SAM-ansökningar 2019 och 2020. Beskedet från Jordbruksverket var då att blomträdorna måste plöjas upp och hållas i svartträda eller sås med en gröda som exempelvis spannmål under en säsong för att kunna klassas om till åkermark och för att sedan kunna användas till ekologisk fokusareal.

– Vi försöker göra något bra, lantbrukare är med på tåget och det har känts som vi har fått luft under vingarna den sista tiden. Men när vi fick reda på det här gick luften nästan ur oss, säger Mattias Hammarstedt, projektledare för Hela Sverige Blommar.

Växtodlingsrådgivare Mattias Hammarstedt är också kritisk till stödregler som, enligt honom, gör det svårare för lantbrukare att satsa på blommande trädor.

De fleråriga blomträdorna är särskilt viktiga för vilda bin och humlor eftersom de blommar tidigt på våren då det i övrigt råder brist på blommande arter i landskapet. Svartträda däremot leder till en rad negativa miljöeffekter som exempelvis växtnäringsläckage och risk för jorderosion. Men utan en tillräckligt stor EFA-areal riskeras betydande avdrag på gårdsstödet och konsekvensen skulle bli att trädorna på ett flertal gårdar plöjdes upp nu under våren, enligt rådgivarna.

Men när ATL informerar länsstyrelsen i Skåne och Jordbruksverket om rådgivarnas kritik på torsdagen händer saker snabbt. Under måndagen tas ett beslut att Jordbruksverket gör undantag för de blommande trädor som enligt både länsstyrelsen i Skåne och Jordbruksverket felaktigt godkänts under 2019 och 2020 som ekologisk fokusareal. Dessa kommer även fortsatt att klassas som ekologisk fokusareal.

– Eftersom vi har godkänt det här under två års tid får vi ta ansvar för detta så att inte enskilda kommer i kläm, säger Emma Thim, tf enhetschef på handläggningsenheten på Länsstyrelsen i Skåne.

Det handlar om 39 fält och ungefär lika många hektar varav hälften finns i Skåne, enligt Jordbruksverket. Totalt ingick 200 hektar trädor i ”Hela Skåne blommar” förra året.

– Vi är glada att vi hittade den här lösningen. Det skulle vara så dumt ur ett miljöperspektiv om lantbrukarna behövde etablera om de här blommande trädorna, plus att det skulle innebära en kostnad för lantbrukarna, säger Anders Forsberg, enhetschef på geodataenheten, Jordbruksverket.

Framöver är myndigheterna tydliga med att EU-reglerna kräver svartträda eller odling av en gröda under en säsong för att permanenta gräsmarker ska klassas om till åkermark och kunna användas till ekologisk fokusareal.

Mattias Hammarstedt tycker att det är bra att myndigheterna hittat en lösning för de redan befintliga fleråriga blomträdorna men anser samtidigt att stödreglerna sätter hinder i vägen för att öka den biologiska mångfalden i slättbygderna. Permanenta gräsmarker är på många lantbruk marginella marker som skulle kunna användas till blomträdor om de kunde klassas som EFA-areal direkt, menar han. Att så en gröda är oftast inte ett alternativ på de marginella markerna och att ha svartträda en säsong avskräcker troligen många lantbrukare, påpekar han.

– Nu kör vi hårt i hela Sverige och det skulle kunna vara stora ytor i odlingslandskapet som sås med blommor men nu blir det inte så, säger Mattias Hammarstedt.

Han tycker det är svårt att förstå logiken i att det krävs att lantbrukare har ett år med svart jord innan man får så blommor.

– Det känns som en regel som inte är förankrad i verkligheten utan snarare som en byråkratisk kullerbytta, säger han.

Läs också: <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/hundratals-lantbrukare-sar-for-humlor-och-bin/">Hundratals lantbrukare sår för humlor och bin</a>Läs mer: <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/blommor-minskar-risken-for-skador/?_ga=2.175418210.1162589115.1617000175-1431831500.1602834333">Blommor minskar risken för skador</a>ATL TV: <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/atl-tv-samzoner-ska-ge-foda-och-boplatser/">Samzoner ska ge föda och boplatser</a>

<h3>Fakta: Bakgrunden till konflikten </h3>Projektet "Hela Sverige blommar" startades av växtodlingsrådgivare Mattias Hammarstedt på HIR Skåne 2019 och kallades då ”Hela Österlen blommar”. Förra året ingick 250 lantbrukare, 200 hektar trädor och 600 kilometer blommande fältkanter i ”Hela Skåne blommar”. I år drivs för första gången projektet i hela landet med hjälp av regionala hushållningssällskap. Entusiasmen har varit stor hos lantbrukare och många företag, organisationer och myndigheter stöttar projektet. Målet är att öka den biologiska mångfalden i odlingslandskapet genom att så fältkanter och trädor med blommor. Ekologisk fokusareal krävs i många områden för att lantbrukare ska få förgröningsstödet som är en del av gårdsstödet. Enligt flera rådgivare på HIR Skåne gav länsstyrelsen i Skåne klartecken till att permanenta gräsmarker skulle kunna klassas om till åkermark bara de plöjdes upp och såddes med blomblandningarna när projektet drog i gång 2019. Men här står ord mot ord. Ekologisk fokusareal kan enligt EU-regler bara läggas på mark som är klassad som åkermark. Permanent gräsmark kan klassas om till åkermark efter en säsong med en gröda som kan skördas eller svartträda enligt EU-reglerna. Ansvarig på länsstyrelsen i Skåne hävdar i motsats till rådgivarna att de gått ut med denna information hela tiden. Däremot erkänner både Jordbruksverket och Länsstyrelsen i Skåne att de felaktigt godkänt omklassning av ett 40-tal marker. För dessa ges nu ett undantag så att de fortsatt ska kunna användas som ekologiska fokusarealer. Problematiken rör inte all den mark där blommande träda anlagts på mark som redan är klassad som åkermark. Denna kommer fortsatt att kunna användas som EFA-areal.

Värdefulla blomträdor riskerade att plöjas upp men efter larm svängde myndigheterna. Rådgivare Mattias Hammarstedt är däremot fortsatt kritisk till stödregler som enligt honom försvårar för odlare att gynna den biologiska mångfalden.

Värdefulla blomträdor riskerade att plöjas upp men räddades efter larm.

Efter rådgivarkritiken: Nu svänger myndigheterna

Företagande

Värdefulla blomträdor i projektet ”Hela Sverige Blommar” riskerade att plöjas upp men efter larm svängde myndigheterna.