Cecilia Persson

Långa väntetider till slakt har gjort att flera lantbrukare har överfulla ladugårdar. Dessutom är det svårt att få tag på halm på flera håll.

Att det saknas halm och samtidigt är svårt att skicka nötkreatur till slakt på många håll har lämnat spår i djurskyddet. Det märker man bland annat på länsstyrelsen i Jönköping.

- Det vi ser mest av nu är stallar med överbeläggningar och att djuren står för trångt. Det handlar också om smutsiga djur något som ofta hänger ihop med överbeläggningen, säger djurskyddshandläggaren Sara Leufven på länsstyrelsen i Växjö.

Flera lantbrukare har också känt sig tvungna att använda sjukboxar och kalvningsboxar för att få plats med djuren. Även på länsstyrelsen i Västra Götaland märker man av att både halmbrist och väntetider till slakt påverkar förutsättningarna för lantbruket.

- Vi vet att vi ska vara mer uppmärksamma på att det kan vara överbeläggningar i stallarna. Vi kan inte se mellan fingrarna på det. Men vi kan ha mer förståelse för det när vi diskuteras oss fram till en lösning med lantbrukaren, säger Moa Linder, djurskyddsinspektör i Västra Götaland.

Länsstyrelsen har också fått in anmälningar från slakteriet och även från allmänheten. Ofta har det handlat om nedsmutsade djur.

Innan de efterlängtade betessläppen kan komma i gång finns det flera saker att tänka på för att få halmen, grovfodret och stallplatserna att räcka till.

Det räknas alltid som en brist att ha fler djur än tillåtet i boxar, stallar och lösdrift. Länsstyrelsen tittar noga så att det finns en plats där sjuka djur kan tas om hand lösgående, och även en kalvningsbox där kor och kvigor kan kalva utan att vara uppbundna. Men det är däremot tillåtet att göra enklare och tillfälliga sjukboxar och kalvningsboxar, utan att de behöver förprövas hos länsstyrelsen.

- Det är ett sätt att hantera att det är trångt i stallet. Man har alltid rätt att sätta upp tillfälliga sjukboxar, säger Sara Leufvén.

<h3>Undantag från måttbestämmelser </h3>

Andra sätt är att bygga ligghallar och hålla vissa av djuren utomhus, utan att förprövning behövs. Den möjligheten gäller så länge det handlar om färre än 40 nötkreatur och att det är djur som lämpar sig för utevistelsen. Har man många kalvar går det också att skaffa hyddor som högst rymmer två individer och bygga enklare ströbäddboxar för kalvar i grupp. Villkoret för det sistnämnda är då att byggnaden är oisolerad, har naturlig ventilation och att det inte hålls fler än 20 kalvar där.

Ibland kan man få undantag från måttbestämmelserna i den vanliga ladugården, men då måste djurhållningen i övrigt vara mycket god.

- Det finns dock inget utrymme i lagstiftningen att exempelvis godkänna att kalvar över 8 veckor hålls i ensamboxar på grund av överbeläggning, så det beror lite på vad det gäller, enligt Moa Linder.

<h3>"Lantbrukare står med djur som inte kommer i väg"</h3>

Som ATL tidigare har rapporterat om är exempelvis trånga ladugårdar orsakade av slaktköer inte något skäl för att få dispens för att hålla stutar uppbundna.

I ett längre perspektiv föreslår länsstyrelsen att djurägare ska försöka ha några tomma platser i ladugårdarna, så att det finns viss beredskap ifall exempelvis slaktdatumen flyttas fram. Rådet gäller också när man bygger ny ladugård. Färre djur än antalet djurplatser i ladugårdarna minskar också smittrycket.

Samtidigt kan det vara svårt för att få lönsamhet i verksamheten om man inte fyller stallet?

- Jag förstår verkligen den problematiken, det är en svår situation där lantbrukare står med djur som inte kommer iväg i slakt i rätt tid. De riskerar då att få sämre betalt för djuren och de kostar samtidigt otroligt mycket för lantbrukaren, säger Sara Leufven.

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/fler-smutsiga-notkreatur-till-slakt/">Fler smutsiga djur till slakt</a>LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/raknar-med-fortsatta-vantetider-till-slakt/">Uppmanar fler att slaktanmäla tidigt</a>LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/svart-att-fa-ratt-att-halla-handjur-uppbundna/">Slaktköer inte skäl nog för att binda upp tjurar</a>

<h3>Så räcker halmen längre</h3>På kort sikt:* Strö dagligen* Ställ inte in halmbalar i bädden som djuren får riva sönder* Skapa en skrapgång vid foderbordet om möjligt* Skrapa skrapgången dagligen så att djuren drar upp mindre gödsel på bädden* Flytta utfodringen om det finns hårdgjorda ytor utanför ladugården* Om möjligt, blanda in torvströ i bädden* Anpassa utfodringen efter djurens näringsbehov, fastare gödsel minskar belastningen på ströbäddenPå längre sikt*Anlägg bädden så fort som möjligt då betongplattan fortfarande är varm*Man kan blanda in gammal ströbäddsgödsel eller ensilage för att få igång bädden* Bygg om till skrapgång med strödd liggyta, ta gärna till bredden på skrapgången för att minska ströåtgången.*Minska beläggningen.Källa: Länsstyrelsen i Västra Götaland.

Långa slaktköer och halmbrist gör att fler nötproducenter fått problem med stallmiljön, vilket märks på länsstyrelsens djurskyddsavdelningar.

Djurskyddsinspektörer om överbeläggningar och nedsmutsade djur. Så gör du för att få halmen och platsen att räcka innan betet.

Platsbrist lämnar spår i ladugårdarna

Livsmedelsförädling

Länsstyrelsens djurskyddshandläggare märker av både halmbrist och platsbrist i slaktköernas spår.