Marcus Frennemark

Värmelampan är integrerad i plexiglastaket över smågrishörnan. Taken kan lyftas med motor för hela avdelningen eller individuellt för varje box.

I fjol gjorde Rikard Frisk på Kroppfjälls Säteri, norr om Hova i Skaraborg, två förändringar i grisningsavdelningarna. Han satte in tak över smågrishörnan och installerade mjölkkopp i boxen så att smågrisarna har fri tillgång till mjölknäring från dag två.

Smågrisarna har golvvärme, rikligt med strö och en dragfri miljö under plexiglastaket.

Resultatet är gott och när Rikard Frisk tittar på produktionsuppföljningen för de senaste två kvartalen ser han att besättningen nu ligger strax över 30 grisar per årssugga.

– Det har gett en halv gris mer per kull ungefär. Inget revolutionerande och det kan säkert bli mer. Det tar lite tid att tajma in systemet, säger Rikard Frisk.

Tack vare smågristaket blir grisarnas miljö mer ombonad och värmelampan kan stängas av lite tidigare.

Systemet med mjölkkoppar är av fabrikatet Pump’n’Grow och mjölken pumpas runt hela tiden. Anläggningen är automatisk, men kräver diskning en gång per dygn.

Spädgrisarna lär sig snabbt att det finns extra mjölk i mjölkkoppen. Det gör att fler grisar överlever och att grisarna blir tyngre vid avvänjningen. Rikard Frisk ger grisarna mjölk fram till tre veckors ålder.

– Grisarna äter inte mycket torrfoder så länge mjölken finns där men så snart vi slutar kommer de i gång för då är de vana vid annat än suggans mjölk, säger han.

Amsuggor används också för att klara så många grisar som möjligt fram till avvänjningen. En sugga i föregående grisningsomgång får i samband med avvänjningen ta sig an en kull adoptivgrisar bestående av vecko­gamla grisar i senaste omgången. Amsuggan får sedan ta den nya kullen fram till avvänjning. På Kroppfjäll får cirka 5 procent av suggorna bli amsuggor.

Rikard Frisk har 35 års erfarenhet av smågrisproduktion och har varit med om starkt förbättrade produktionsresultat, i sin egen besättning såväl som på nationell nivå. Han tar fram en produktionsuppföljning i en pärm från 1994:

– Då låg vi på 18,9 producerade grisar per årssugga.

Vägen till dagens drygt 30 grisar per årssugga handlar om många förbättringar.

En faktor sticker ut. När det nya avelsmaterialet kom 2014 var Kroppfjäll bland de första att skaffa de nya gyltorna.

– Det var ett väldigt lyft med två grisar mer per kull direkt. Det borde vi i branschen ha kommit på tidigare.

Men Rikard Frisk återkommer till gårdens kompetenta personal som nyckelfaktorn för att nå och bibehålla en hög produktion.

Han har tre medarbetare i grisproduktionen och de har alla jobbat länge på gården. På helgerna finns det duktiga avbytare som rycker in. Personalomsättningen är låg och Rikard Frisk är mån om att involvera de anställda i verksamheten:

– Vi har veckomöten och diskuterar vad som ska göras och vad som kan bli bättre. Vi är inte med i Lean men försöker fånga upp de tankegångarna i egen regi.

För även om produktions­resultatet är bra finns det alltid saker att skruva på. Omlöpningsprocenten, till exempel, ligger lite högre på gården än i jämförelsebesättningarna.

Just nu är tongångarna uppåt i grisproduktionen. Smågrispriset är det högsta någonsin och lönsamheten är bra.

– Ingen grisproducent kan säga att det går dåligt nu. Om man får säga det som bonde?

<h3>Kroppfjäll Lantbruk AB</h3>Ägs av: Rikard Frisk.Plats: Hova.Grisproduktion med 400 suggor med grisningar var tredje vecka. Avvänjer grisarna fem veckor efter grisning och då flyttas de direkt till tillväxtstallar.12 000 grisar produceras årligen. 80 procent av dem säljer Rikard Frisk till sin bror som har slaktgris­produktion. 10 procent säljer han till förmedlingen och resten föder han upp själv på gården.Tre fasta medarbetare i grisproduktionen, en anställd och Rikard Frisk själv jobbar med växtodlingen och rycker in i grisstallarna vid behov.Brukar 180 hektar åker och är i stort sett själv­försörjande på spannmål till grisfodret. Egen foderberedning, köper in premix och biprodukter som öljäst och lättdrank.

Hur lyckas man få suggorna att producera mer än 30 smågrisar per år?– Nummer ett är personalen, nummer två är avelsmaterialet. Sedan är det finliret som är viktigt, säger Rikard Frisk, som driver Kroppfjäll Lantbruk AB.

Personalen och aveln är grundstenarna i smågrisproduktionen på Kroppfjälls säteri.

Så lyckades grisgården höja sin produktion: ”Kan säkert bli mer”

Djurhållning

Grisgården höjde sin produktion till mer än 30 smågrisar per sugga. Finlir, bra avelsmaterial och rutinerad personal ligger bakom.