I tisdags höjde Mellanskog massavedspriserna för första gången på sju år. Det kan vara en signal att ta tag i gallringar som blivit eftersatta på grund av låg lönsamhet i det som kallats Sveriges prisdike, Mellansverige.

– Ja, det finns ett uppdämt behov, speciellt förstagallringarna har blivit eftersatta, kommenterar Sture Karlsson, vd för Mellanskog.

Men hur ska skogsägaren resonera för att maximera värdet av sin gallring?

Sture Karlsson framhåller värdet av bra planering:

– Det är bra läge att slutavverka, och då kan man gärna gallra samtidigt. Men det är också viktigt att ha en bra ekonomisk planering så man slipper skatta bort vinsten. Se till helheten och återinvestera i skogsvård och röjning, det är avdragsgillt och ger bra internränta på det kapital man redan har i skogen.

Torbjörn Johnsen, Skogsforum.se, och arrangör av Gallringsdagarna som hålls 29-30 september i Borlänge-skogarna, tycker det finns två grundläggande faktorer som styr gallringen:

– Det första är att gallringen är till för den skog som står kvar, inte för att få ihop en massa virke. Ska det vara lönsamt vid gallringen eller vid slutavverkning? Det behövs inte många stormfällen för att tappa nettot från en gallring som varit lönsam men för hård.

– Det andra är att röja ordentligt. Det ger en grövre medelstam vilket slår otroligt mycket på avverkningskostnaden. En skillnad i stamvolym som knappt är märkbar för en lekman kan innebära skillnader på 50 kronor per kubikmeter i avverkningskostnad.

Val av avverkningsgrupp kan också påverka.

– Det gör ingen större skillnad om man har en stor eller liten skördare. Men för skotningen finns ett linjärt samband: Ju större skotare desto lägre kostnad. Det kan skilja 10-20, ända upp till 50 kronor per kubikmeter mellan en liten och en större skotare.

Staffan Jacobsson, forskare på Skogforsk, tycker inte att gallringarna ska anpassas efter prislistan:

– Gallring är i första hand skogsvård. Behovet ska styra, det lönar sig bäst i längden, säger han.

Tumregeln är att förstagallringen ska göras vid en höjd på 12-14 meter. Att vänta in höjda priser för att få lönsamhet gör att risken för stormskador efter gallring ökar snabbt.

– Lönsamheten vid gallring bestäms vid röjningen. Om man slutröjer ned till maximalt 2 000 stammar per hektar blir det en helt annan diameterutveckling som kan ge positivt netto även vid förstagallring, säger Staffan Jacobsson.

Han tipsar också om planeringsverktygen Röjningsanalys och INGVAR, som finns gratis tillgängliga på www.skogskunskap.se. Med dem kan skogsägaren själv testa och beräkna utfallet av olika röjnings- och gallringsalternativ.

Läs mer: <a href="http://www.atl.nu/skog/aven-mellanskog-hojer-priset/">Även Mellanskog höjer priset</a>

VIDEO. <a href="http://www.atl.nu/skog/gallringsprocessor-gor-succe/">Gallringsprocessor göt succé</a>

PREMIUM. F<a href="http://www.atl.nu/skog/flera-fordelar-med-stubbskord/">ler fördelar med stubbskörd</a>

Var noga med röjningen, det ger stort utslag på kostnaden vid gallring.

Gallra efter behov, när skogen är 11 - 14 meter, inte efter prislistan.

Planera flera åtgärder samtidigt för att hålla nere kostnaderna.

Återinvestera vinster i skogsvård och röjning för att minska skatten och öka värdet på beståndet.

Höjda priser på både massaved och timmer kan vara anledning att ta tag i eftersatt gallring i Mellansverige. ATL har frågat olika aktörer hur du som skogsägare får ut det mesta av gallringen.

Höjda virkespriser i Mellansverige kan innebära gallringsläge. Så får du bästa utfall.